Fascist ser fram mot plats i regeringen
Oleh Tjahnybok kan ta plats i samlingsregeringen
Så har den förste europeiske fascisten på snart 40 år bjudits in att sitta i en regering.
När det ska ske är fortfarande oklart, men fredagens uppgörelse i Ukraina innebär att högerextremisten Oleh Tjahnybok (partiet Svoboda) snart kan kliva in i en samlingsregering som ska tillsättas i väntan på nyval.
Det blir dessutom en mäktigare regering än tidigare. Landet ska snarast återinföra 2004 års konstitution, en förordning som försvagar presidentens makt.
Den gamla konstitutionen anses av många vara ett hafsverk, ihopstressad strax efter den ”orangea revolutionen”. Den har till och med anklagats för att vara själva orsaken till det politiska kaoset i Ukraina av ingen mindre än den nu frigivna Julia Tymosjenko. Men det verkar inte spela någon roll för oppositionen som så gärna vill backa bandet till det där uppsluppna upproret för dryga tio år sedan.
Om överenskommelsen inneburit att inga fler skott kommer att avlossas i Kiev, hade den kunnat ses som en framgång. Men de beväpnade högerradikalerna på bildäcksbarrikaderna vägrar godta några avtal. ”Den nationella revolutionen fortsätter” sa bland annat organisationen "Högra sektorns" ledare.
Samtidigt anlände en liten grupp poliser från Lviv – staden som häromdagen utropades självständigt av Svobodaledaren Petr Kolodiy. De kom för att skydda demonstranterna mot inrikesministeriets brutala krypskyttar. Jag vet inte när man ska använda ordet ”inbördeskrig” men när olika poliskårer bekämpar varandra borde i alla fall någon liten varningsklocka ringa.
Många drar gärna till med välbekanta koloniala förklaringsmodeller till vad som nu händer i Ukraina – landet är ett offer för stormakterna EU och Rysslands cyniska spel om inflytande. Men Ukraina är inget nytt Vietnam. Dagens maktkamp utspelas i ett vakuum som framkallats av en stor ekonomisk kris. En kris som i sin tur orsakats av två decenniers korrupt och knappt reglerad roffarkapitalism.
Det är svårt att inte få panik vid tanken på det arbete som återstår innan Ukrainas folk kan få leva ett anständigt liv. Ett liv fritt från våld, hatideologier, korruption och oligarker.
Tyvärr verkar ingen kunna erbjuda en plan för det just nu. Inte Putin, inte EU, inte den splittrade oppositionen och allra minst de beväpnade fascister som skriker om ”nationell revolution”.
