Knasigt kul om ett flygplatshaveri i Berlin
Ironiskt nog finns det ingenstans jag hellre vill landa
Jag kommer på mig själv med att drömma om Berlin – brutala Treptower park, ”ostalgi”-bubblet Rotkäppchen, hundar och öldrickare på S-bahn. I den sinnesstämningen hittar jag How to fuck up an airport av engelskspråkiga Radio Spätkauf, en Berlin-baserad radiostation.
Den som händelsevis trott att infrastruktur är ett trist ämne för en podd bör vakna nu. För historien om hur Berlins nya storflygplats BER (Berlin Brandenburg airport Willy Brandt) blev ett skattefinansierat slukhål som till och med trumfar Nya Karolinska är ett bisarrt haveri.
Första avsnittet sändes 2018, men uppdateringar har kommit med ojämna mellanrum. Då kändes det inte ens självklart att flygplatsen, som började byggas 2006, någonsin skulle bli klar.
Spetsigt och underhållande listas en nästan oändlig rad ”fuck ups” som lett till dagens situation. Det börjar redan med premissen; behövde Berlin verkligen en gigantisk ny flygplats med ambitionen att bli en transferhubb, när Tyskland redan har både Frankfurt och München?
Platsen, organisationen, planeringen – ja, allt blev knas. Och tyskarna har fått betala. Enligt uppskattningar drygt 71 miljarder
kronor, tre gånger över budget.
Knasigast är kanske anlitandet av arkitekten Meinhard von Gerkan, 86, som på 60-talet byggde Berlin-flygplatsen Tegel. Sin sympatiska filosofi, ett resande på passagerarnas villkor utan långa omvägar för att köpa taxfree-sprit, hade han applicerat på Tegel och nu även BER. Alldeles för sent upptäcktes detta av ägarna som sedan desperat försökt trycka in butiker i den befintliga designen.
2012 var flygplatsen bara dagar ifrån sin storstilade invigning, när allt plötsligt ställdes in. I ett avsnitt av podden beger de sig till en pendelstation för att dokumentera ”spöktåget” som måste köra genom flygplatsen på natten för att cirkulera luften och motverka mögel.
I höstas öppnade BER till slut, helt utan pompa och ståt. Ironiskt nog mitt i en pandemi där vi inte ens vet om flygandet någonsin kommer återgå till det ”normala”. Ännu mer ironiskt att det nu inte finns någon flygplats jag är mer sugen att landa på.