Stöd till terror måste stoppas

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2016-01-07

Justitieminister Morgan Johansson svarar om lagen som kan kriminalisera Röda korset

I spåren av de senaste årens terroristdåd har världen ställts inför nya hot. IS krigföring i Syrien och Irak och terroristattacker i västvärlden påverkar oss alla. Vi har tvingats att inse att terrorism inte bara kan drabba oss, utan också att terrorister skapas hos oss när vanliga ungdomar radikaliseras. Vi måste anpassa både vår lagstiftning och våra brottsförebyggande metoder till den nya verkligheten.

Dan Josefsson oroar sig i ett inlägg på Aftonbladet Kultur den 10 dec, över den lagstiftning som regeringen nu föreslår, och där vi bland annat vill kriminalisera ekonomiska bidrag till terrorister och terroristorganisationer oavsett syfte.

Det är redan i dag kriminaliserat att ekonomiskt stödja en terroristhandling. Men en person som vill ge bidrag till en terroristorganisation kan i dag hävda att pengarna ska gå till någon annan del av organisationens verksamhet. Det kan handla om skolverksamhet, sjukvård eller bostadsbyggande. Även om dessa verksamheter bedrivs av humanitära skäl så finns det starka argument mot att låta ekonomiska medel komma in i en terroristorganisation.

Det är svårt för den enskilde att veta exakt var pengarna kommer att användas och ekonomiska bidrag kommer alldeles oavsett att stärka organisationen.

Att Sverige genomför dessa lagändringar är dessutom ett krav från organisationen Financial action task force (FATF) som samlar 34 länder och vars uppdrag är att motverka finansiering av terrorism och penningtvätt. Att inte uppfylla FATF:s krav kan påverka bedömningen av ett lands kreditvärdighet och i förlängningen de nationella bankernas möjlighet att delta i det globala finansiella systemet.

Det finns alltså goda skäl till att strypa finansieringen av terroristorganisationer och bidra till att medel i stället ges till fristående och fredliga organisationer som vill bygga upp välbehövlig humanitär verksamhet.

Dan Josefsson pekar på de gränsdragningsproblem som finns. Därför ska domstolen se till alla omständigheter kring betalningen. Det handlar till exempel om summans storlek, relationen mellan de inblandade och risken för allvarlig brottslighet. Det av Josefsson nämnda exemplet, att en person skickar en mindre summa pengar till en fattig släkting som visar sig ha samröre med en terroristorganisation, skulle kunna bedömas som ringa brott av en domstol och alltså inte innebära straffansvar.

När det gäller bedömningen av om det är terroristorganisation så förhåller det sig på samma sätt. Flera olika faktorer måste vägas samman av domstolen. Det räcker inte att bara utgå från till exempel FN:s eller EU:s lista över terroristorganisationer.

Straffet för normalgraden av brottet blir upp till två års fängelse, för grovt brott upp till sex år.  För att kunna utreda dessa brott föreslås att Säkerhetspolisen ges möjligheter att använda vissa hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig avlyssning. Att tala om massövervakning i det sammanhanget är missvisande, eftersom det handlar om att i enskilda fall kunna utreda brott, inte om att övervaka alla medborgare.

En annan missuppfattning är att hjälporganisationer inte skulle kunna ge utbildning i humanitär rätt, första hjälpen och krigskirurgi. Straffansvaret för utbildning, som är ett annat av regeringens förslag, omfattar endast de fall då utbildningen ökar risken för terroristbrott.

För att bekämpa terrorism behövs många olika insatser. I grunden måste det finnas en heltäckande och väl avvägd lagstiftning. Därför kriminaliserar regeringen nu finansiering av en terroristorganisation, oavsett syftet med finansieringen, och resor i terrorismsyfte.

Eftersom den straffrättsliga lagstiftningen för att bekämpa terrorism vuxit fram i etapper kommer regeringen att se över den i syfte att skapa ett överskådligt och sammanhållet regelverk. 

Men andra åtgärder behövs också för att skydda både Sverige och andra länder. Det kanske viktigaste är att se till att inga fler ungdomar radikaliseras. Därför är det förebyggande arbete som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och kommunerna genomför central för att Sverige ska bidra i den globala kampen mot terrorism.

Morgan Johansson

Justitie- och migrationsminister

Fotnot: Dan Josefsson svarar på måndag