”Snabba insatser” – det är inget annat än struntprat
Kulturutövare kan få vänta på stöd till midsommar
Kulturminister Amanda Lind inleder fredagens presskonferens med att citera Stefan Löfvens ”faran är långt ifrån över” och fortsätter med att kulturen är ”livsviktig. Men varför tar det då så lång tid? Eller kanske vore en bättre fråga, varför har andra länder kunnat agera så mycket raskare?
”Snabba insatser” löd rubriken på skärmen om kulturstödet på presskonferensen. Beslutet om att avsätta 500 miljoner till kulturlivet togs den 20 mars. Den 8 april klubbades det i riksdagen. Nu är det snart maj och pengarna hoppas man få ut före midsommar. Tre månader från ord till handling. Som bekant säger handling mer än ord.
De 15 miljarder som har gått ut till kommunerna och regionerna har inga öronmärkta summor för kulturen, utan regeringen har ”påpekat” att de också kan användas för kulturen. Inga garantier finns. Jag kan tänka mig hur det påpekandet tas emot i kommuner styrda av SD eller de kommuner som redan före krisen satt det fria kulturlivet på undantag.
Amanda Lind påpekar också att de allmänna insatser som gjorts – sänkta arbetsavgifter, uppskov med moms och andra allmänna åtgärder – också kommer de i kulturbranschen till del. Men då ska man minnas att en förkrossande majoritet av frilansarna inom konst- och kulturvärlden redan under normala omständigheter har allt annat än en stabil ekonomi.
De 500 miljoner som nu fördelas avser det fria kulturlivet, inte regionala och statliga institutioner – där samtalar man fortfarande… Den största delen fördelas av kulturrådet, 370 miljoner. Förutsättningar för stöd är att evenemang ställts in eller skjutits upp vilket har lett till inkomstbortfall och merkostnader. Utebliven vinst är inget som ersätts.
Filminstitutet fördelar 50 miljoner, konstnärsnämnden 70 miljoner och författarfonden 10 miljoner. Förmodligen har det förhållandevis låga beloppet för författare, översättare och illustratörer fastställts mot bakgrund av Svenska Akademiens arbetsstipendier på 5 miljoner. Författarfonden räknar också med att få ut pengarna före maj månads utgång och filminstitutet till Kristi Himmelsfärd. Övriga hoppas att pengarna är fördelade till midsommar, vilket inte hindrade Kajsa Ravin, generaldirektör på kulturrådet att säga ”vi vet att det är bråttom”.
Att det är bråttom har vi vetat sedan snart tre månader, jag väntar fortfarande på svaret på frågan varför det tar sådan tid. Konst- och kulturvärlden har snart inte råd att vänta längre.