”Det var lite som att styra en oljetanker”
Duon bakom succétrilogin: Skriver vi om Engelsfors igen - läs det inte
Ett tag jobbade de mellan 12 och 17 timmar om dygnet.
Nu avslutar Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren succétrilogin om tonårshäxorna.
– Det har inte varit ett sunt liv, snarare ett undantagstillstånd.
Jag intervjuade de båda inför den första boken, "Cirkeln", våren 2011. De var överlyckliga över att den över huvud taget skulle komma ut. I dag vet vi att det blev en sanslös framgångssaga: Serien ges ut i över 30 länder, och en film är på gång.
Böckerna handlar om några gymnasietjejer i den lilla bruksorten Engelsfors. Från början har de inget gemensamt, men när de upptäcker att de är häxor med magiska krafter tvingas de att samarbeta för att rädda världen. I "Nyckeln" ställs allt på sin spets vad det gäller ondska, kärlek och vänskap.
Att få ihop den sista delen tog längre tid. Varför?
– Det var lite som att styra en oljetanker, säger Sara. Vi hade en enorm historia med massor av karaktärer som vi skulle följa upp och manövrera ihop.
Så - varför ska man läsa de här drygt 800 sidorna?
– Man får veta hur det går med alla, och vi har höjt fantasynivån. Hela historien trappas upp. Jag är själv skeptisk mot tjocka böcker, men det finns inget fluff här, jag lovar, försäkrar Mats.
Berättar i vi-form
De två har under arbetets gång växt samman till något som kan liknas vid författarnas Bill och Bull. Ofta berättar de i vi-form och fyller i varandras meningar. De pratar nästan i mun på varandra när de kommer in på hur vansinnigt mycket de jobbat periodvis.
– Ibland kändes det inte som om vi skulle räcka till, det finns ju en psykisk och fysisk gräns för hur mycket man orkar. Det har varit som en extremsport, säger Sara.
– Men på något sätt är böckerna som våra småbarn, och föräldrar brukar ju glömma bort de värsta småbarnsåren, säger Mats.
Båda kände sig udda som tonåringar, precis som några av deras huvudpersoner. Mats växte upp i Fagersta och var mobbad i perioder. Han beskriver sig som lillgammal och osäker. Att komma ut som bög kändes inte som någon bra idé. Sara är från Stockholm, en iakttagare och fantasynörd som hade svårt att passa in.
– Under skrivandet har vi fått resa tillbaka till våra egna tonår, och det känns som om jag förlikat mig med den jag var. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Mats.
– Överhuvud taget har jag vuxit enormt mycket under de här åren. Jag har varit tvungen att ta ställning och har lärt mig mycket om mig själv, säger Sara.
– Och jag har fått bättre självförtroende, berättar Mats. Det är en känsla av att jag faktiskt vet vad jag håller på med, och att jag vågar säga nej till sådant som känns fel.
Vad har varit det bästa med framgången?
De är överens:
– Att kunna leva på skrivandet, det är en lyx som är få förunnat.
Ska inte lyxa till det
Däremot tänker de inte använda pengarna för att köpa en massa prylar - de blir nästan upprörda när vi kommer in på det:
– Vi är väldigt präktiga på det sättet. Jag är så trött på hela konsumtionshysterin, säger Sara bestämt, och Mats håller med:
– Jag kommer inte att lyxa till det överdrivet. Vi vet inte hur länge de här pengarna räcker.
De beskriver avslutet som bitterljuvt och kommer att fortsätta att läsa varandras texter. Sara Bergmark Elfgren ska skriva en fantasytrilogi, och Mats Strandberg ger sig på en skräckroman. För några fler böcker om Engelsfors blir det inte - inte ens om häxorna som medelålders...
– Nej nej! Och skulle vi ändra oss varnar vi redan nu: Läs inte den boken!