Lektion 9:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-06

Idag ska vi prata om intersektionalitet. Det är ett sätt att förstå makt som har sina rötter i bland annat marxistisk feminism, anarkafeminism och postkolonial feminism. Till samtida internationella intersektionalitetsforskare räknas exempelvis Patricia Hill Collins och Kimberlé Crenshaw, och i Sverige har Paulina de los Reyes och Diana Mulinari skrivit flera böcker i ämnet.

Genom intersektionalitetsbegreppet strävar forskarna efter att synliggöra hur olika maktordningar hänger samman och konstruerar varandra. En kvinnas livsvillkor bestäms till exempel inte bara av hennes kön, utan också av andra faktorer så som exempelvis ras/etnicitet, sexualitet, klass och funktion. En viktig intersektionell strävan är att inte bara synliggöra underordning, utan också uppmärksamma hur exempelvis vitheten och heterosexualiteten konstruerar sin överordning. Den intersektionella blicken uppsöker oupphörligen platser där hierarkier uppstår och analyserar deras konsekvenser.

Athena Farrokhzad och Hanna Hallgren