Klasshatarna på Dagens Nyheter
Medelålders män brer ut sig i tidningens kulturdel
De medelålders männen brer ut sig i Dagens Nyheters kulturdel.
Fyra sidor om vänsterns maktmonopol. Tre sidor om den egna romanen. Två sidor om mångkulturens problem. En helsida om att Breivik innerst inne är marxist. Allt som kan skapa debatt flyter in. Kvinnorna uppmuntras att fylla i de spalter som blir över.
Männen tänker och blänker. Tar oomkullrunkeligt ställning. Mot vänstern! Utan att vara för nåt annat. Härom dan skrev Jonas Thente att helgdagarna borde avideologiseras. I synnerhet första maj, eftersom det här med klass och kamp är så gammaldags.
Småbenkarnas tid är nu.
Förra veckan fick Jens Liljestrand två sidor till att storma mot ”klasshatets” renässans i poesin. Liljestrand hade hört Johan Jönson läsa ur sin diktsamling på Dramatens temakväll om klass, och känt att han måste markera gränsen för vad som ska få yttras. I alla fall på nationalscenen. Poesi som fantiserar om att skada den ekonomiska eliten är en överträdelse.
Jens Liljestrand är litteraturvetaren som inte lärt sig att skilja på författaren och jaget i litteraturen. Han tror att diktarjagets ”herpesbubblande kuk” som vill trycka sig mot borgarklassens handdukar är Jönsons eget organ, på väg att olla hela Bromma: ”Så ser klasshatet ut våren 2012.”
Han är liberalen som tror att alla har det lika bra som han själv. Han orkar inte höra Johan Jönson, med många års erfarenhet av avtalsenligt låg lön i den reproduktiva sektorn, sätta ord på hur fattigdomen och förnedringen känns in på bara huden. Den medellöse har aldrig rätt att hata förtryckaren, har aldrig rätt att ställa systemkritiska krav på alla dem – från höger till vänster – som ger sig ut för att vara arbetarklassens företrädare.
Har Mira, flickan i Eja Hetikivi Ohlssons färska roman Ingenbarnsland, rätt till sitt hat mot det klassamhälle som vill fjättra henne vid underordningen? Har hennes författare det, som delar erfarenheten?
Jens Liljestrand är kritikern som svarar Jönson med en egen strof: ”du kan ta ditt/jävla klasshat och/köra upp i röven.” Som helt tycks ha glömt att han fyra dagar tidigare skrev uppskattande om Mats Kolmisoppis novellsamling Undantagen. Där finns texter med ett berättarjag som, likt Jönsons, vill skjuta huvudet av alla profitörer. Även här finns ett raseri mot ”demokratin, medmänsklighetens mest komplicerade lögn”. ”Prosaskrivarskolan goes klasshat”, berömmer Liljestrand.
Den ideologiska dialektiken mellan kultursidan och ledarsidan som alltid utmärkt DN har gått förlorad – och med den mångas tålamod med tidningen. Men det avgörande handlar inte om höger eller vänster, utan om att DN brutit mot den maktkritiska kulturradikalismen inom den liberala traditionen.
DN:s kulturchef Björn Wiman söndagskåserar om Håkan Juholt och finner likheter med Åsa-Nisse och Jeppe på berget. Så kan klasshatet också se ut våren 2012.
