Vi måste prata om självmord i skolan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-09-09 | Publicerad 2016-09-08
Debattören: Var sjätte timme tar någon sitt liv – nu måste skollagen ändras
DEBATT. I Sverige tar varje dag fyra personer sitt liv. Det är en var sjätte timme dygnet runt, året om. Ungefär tio gånger så många försöker ta sitt liv och forskare menar att det kan vara så många som 100 000 som till och från bär på självmordstankar.
2015 avslutade 1 554 personer sitt liv för egen hand, visar Socialstyrelsens senaste statistik. Sex gånger fler dör i självmord än i trafiken. Det innebär att suicid, suicidförsök och suicidtankar är ett av de största samhällsproblemen vi har och det är hög tid att göra något åt det.
Redan 2008 antog riksdagen en nollvision för självmord, men ändå har långt fler än 10 000 tagit sitt liv sedan dess och i runda tal 100 000 har försökt. Det är ofattbara siffror.
I dag har forskningen kommit så långt att man vet att det faktiskt i stor utsträckning går att förhindra självmord och självmordsförsök. Ett sätt är att öppet tala om psykisk ohälsa redan tidigt i livet.
Förra året kom en rapport om det lyckade svensk-amerikanska projektet YAM, Youth Aware of Mental Health, som är en metod där skolelever får lära sig att upptäcka psykisk ohälsa både hos sig själv och hos sina vänner. Samtidigt får de träning i att förstå, tolka och hantera svåra känslor. Över 11 000 elever från nästan 170 skolor i tio EU-länder deltog i den EU-finansierade studien och Karolinska institutet slår fast att metoden varit mycket effektiv.
Ett år efter utbildningen var antalet självmordsförsök och allvarliga självmordsplaner hälften så många i denna grupp jämfört med kontrollgruppen.
När metoden visat sig vara så framgångsrik borde det vara givet att låta alla högstadieelever gå igenom YAM, men så är det inte i dag. Först ut att erbjudas insatserna är skolorna i Stockholms län och enligt NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, och i Stockholms läns landsting inleds arbetet nu i höst. Om det visar sig att några elever bedöms vara i behov av behandling fångas de upp och då kommer de i samråd med föräldrarna att erbjudas professionell behandling. Först därefter startar den preventiva utbildningen.
Gott så. Men Sverige är större än enbart Stockholm och alla elever borde få samma möjlighet. Därför behövs en ändring i skollagen.
För några decennier sedan ingick det inte i skolans uppdrag att undervisa i sex och samlevnad, men idag är det en självklarhet för både elever och lärare. Det är ett naturligt inslag i skolan och inget som ifrågasätts. Samma sak borde gälla suicidprevention.
Det vore utmärkt om kunskapsområdet psykisk hälsa skrevs in i skollagen under rektors ansvar. Där står redan att en rektor inom givna ramar har ett särskilt ansvar för att i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden som bland annat miljö, jämställdhet samt sex och samlevnad. Även riskerna med tobak, alkohol och andra droger ska tas upp i de olika skolämnena. Och det görs varje läsår genom bland annat temaveckor, externa föreläsningar och projektarbeten.
Här vore det perfekt att tillföra antingen psykisk hälsa i den första gruppen av områden eller psykisk ohälsa i den andra gruppen där risker betonas. Att det är riskfyllt att leva med psykisk ohälsa är uppenbart. Statistiken talar tyvärr sitt tydliga språk.
Det är dags för politikerna att visa att de menade allvar med nollvisionen 2008.
En ändring i skollagen skulle rädda liv.
Joanna Björkqvist,
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.