Det är dags för en rättvis arbetslinje

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2012-10-27 | Publicerad 2012-10-26

Den borgerliga regeringens arbetslinje kan enkelt sammanfattas med devisen: det är bättre med ett dåligt jobb än inget jobb alls. Bilden regeringen målar upp av svenska folket är att vi har för höga löner, för mycket trygghet på våra jobb och alldeles för bra trygghetssystem som gör oss lata och ovilliga att jobba. Och att detta är grunden till den höga arbetslösheten.

Med detta som utgångspunkt har regeringen därför genomfört en lång rad av reformer som syftar till att pressa ner lönerna, öka "flexibiliteten" hos de anställda och försämra ekonomin för arbetslösa och sjukskrivna. En besk medicin som regeringen fått medborgarna att svälja med motivet att den ska bota samhället från arbetslösheten.

Facit efter sex år med den politiken är att arbetslösheten har stigit, sysselsättningen har sjunkit och att långtidsarbetslösheten har ökat explosionsartat. Som botemedel mot arbetslösheten har regeringens jobbpolitik visat sig helt misslyckad. Men politiken har ändå haft effekt. Den har drivit upp tempot ytterligare i en utveckling som påbörjades redan under 1990-talet på den svenska arbetsmarknaden. Villkoren i arbetslivet har blivit tuffare.

Avregleringar har gjort att tillfälliga anställningar, inhyrning från bemanningsföretag och krav på att bli "egenföretagare" breder ut sig i allt fler branscher och yrken. Det skapar ekonomisk osäkerhet för den enskilde och slår sönder arbetsgemenskap och kontinuitet på arbetsplatserna. Skyddsombud och fackliga förtroendevalda vittnar om hur det blir allt svårare att ta tillvara de anställdas intressen på dessa splittrade arbetsplatser.

De försämrade trygghetssystemen och den ökande utsattheten i samhället har också lett till arbetsmiljöproblem. Våld och hot har ökat kraftigt mot anställda i vård, omsorg, kollektivtrafik och myndigheter. Samtidigt har övertidsarbetet ökat kraftigt, liksom stressymptom som att inte kunna släppa tankarna på jobbet.

Den svenska kollektivavtalsmodellen som skyddat lönearbetare från att tvingas konkurrera om jobben med låga löner har helt satts ur spel på delar av arbetsmarknaden. Företag från andra EU-länder har laglig rätt att skicka hit anställda som jobbar under avtalsenliga löner.

Arbetsgivare kan locka hit arbetskraftsinvandrare från övriga världen och exploatera dem grovt utan någon risk att själva straffas. De usla arbetsvillkor vi känner igen från de länder där många av våra konsumtionsvaror produceras har flyttat in på svenska byggen, restauranger, bärskogar och lastbilsåkerier.

Vi i Vänsterpartiet ser allvarligt på den här utvecklingen. Ska Sverige bli ett bättre land för alla att leva och arbeta i behövs en politik som skapar förutsättningar för hälsosamma och utvecklande jobb.

Nu är det dags för vår arbetslinje. En arbetslinje som står för allas rätt till arbete på värdiga villkor. För fasta anställningar, rimliga arbetstider och lika lön för lika arbete. För demokratiskt inflytande, utvecklingsmöjligheter och rätten att värna sin yrkesstolthet.

Från och med nu och fram till valet kommer Vänsterpartiet fokusera på arbetslivets villkor. I vår rikstäckande kampanj "Vi är människor inte maskiner" kommer vi att synliggöra den ökade otryggheten och stressen. Vi ska ge röst åt lönearbetare i alla yrken och branscher. Och vi ska utveckla och presentera våra alternativ och visioner för ett mänskligt och värdigt arbetsliv. Ingen ska kunna undgå att det faktiskt finns ett arbetarparti att rösta på i valet 2014. Och att det partiet heter Vänsterpartiet.

Jonas Sjöstedt

Josefin Brink