Besinna dig, Riksbanken!
Lars Kilander: Det behövs inga drastiska räntehöjningar
Prisökningstakten på svenska bostäder mattas av.
Det visar ny statistik som Mäklarsamfundet tagit fram. För trots att priserna fortsätter uppåt är ökningstakten lägre.
Det är fakta som borde få Riksbanken att besinna sig inför aviserade framtida räntehöjningar.
Prisökningstakten var under januari till och med juni i år 7 procent för bostadsrätter i riket och 6 procent för villor i riket. Det ska jämföras med prisökningstakten under juli till och med december förra året som var 16 procent för bostadsrätter i riket och 6 procent för villor i riket.
Förändringar på bostadsmarknaden brukar först synas i Stockholm, och lyfter man ut siffrorna för Stockholms stad blir trenden tydligare även på villamarknaden. Prisökningstakten var under juli till och med december förra året 5 procent?på villor i Stockholm, under januari till och med juni i år 4 procent. Trenden är tydlig, även om villamarknaden historiskt sett alltid varit stabilare och uppvisat svagare förändringar än bostadsrättsmarknaden.
Låga räntor gör det möjligt för många människor att köpa det boende man vill ha och på de orter man vill eller behöver bo på med hänsyn till arbetsmarknad och familjesituation. Visst bidrar en ökad efterfrågan och fler spekulanter till prisökningar på bostadsmarknaden.
Men det är inte hela förklaringen. Den starka efterfrågan på bostäder vi sett och i dag ser på många orter i Sverige beror också delvis på att det i många regioner inte finns tillräckligt med bostäder. Bostadsbyggandet har i Sverige under många år varit lågt, även om det nu börjat vända uppåt.
År 2005 uppgick hushållens bostadslån till 1 065 miljarder kronor. Men alla bostadslån tecknas inte för att kunna betala för en bostad – många som redan äger sitt boende tar ytterligare lån på sin fastighet för att renovera, köpa en ny bil eller resa när räntorna är låga.
I stället för att svenska löntagare betalar dyra räntor till landets bolåneinstitut och banker kan vi nu välja att satsa våra pengar i det egna boendet eller välja att investera i andra delar av våra liv. Det ökar svenska folkets totala bolåneskuld men bidrar också till en stark inhemsk konsumtion. Något som i förlängningen är positivt för sysselsättningen och tillväxten i samhället. Och samtidigt pekar all tillgänglig statistik på att de svenska hushållens ekonomi generellt sett är god.
?Men Riksbanken oroar sig för bostadsprisernas utveckling och hushållens ökade skuldsättning. Därför aviserar Riksbanken ytterligare räntehöjningar för att kyla av bostadsmarknaden, vars utveckling verkar överskugga övriga ekonomiska incitament. En bostadsmarknad som alltså redan börjat mattas av.
Vi vill därför uppmana Riksbanken att mer nyanserat se på bostadsprisernas utveckling och behovet av framtida räntehöjningar, särskilt mot bakgrund av den färska statistiken.
Och faktiskt kan en spricka anas i Riksbankens styrande direktion. I protokollet från direktionens möte den 3 juli anas bilden av två falanger med skilda synsätt på husprisernas betydelse för styrräntan och den penningpolitiska bedömningen. Och åsikterna går inte isär bara inom Riksbankens egen organisation. I en TT-intervju den 4 juli menade Konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar Hansson att ”majoriteten i Riksbankens direktion bryr sig för lite om inflationen och tittar för mycket på huspriserna”.
Vi instämmer och tillägger att en stabilare utveckling på bostadsmarknaden i sig minskar behovet av drastiska räntehöjningar. I samband med detta ska man också komma ihåg att boendekostnadernas utveckling redan ingår som underlag för beräkning av inflationen. Ska bostadsprisernas utveckling räknas två gånger?
