Vi måste skydda barn mot lättillgänglig porr

Debattörerna: Den påverkar barns och ungas syn på sexualitet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-01-10 | Publicerad 2019-01-06

helskärm

DEBATT. Vi måste prata om hur vuxna kan ha bra samtal med barn och unga om porr. Det första och viktigaste steget för att kunna föra sådana samtal är att utgå från barns och ungas egna perspektiv och erfarenheter – inte från vuxnas oro och rädslor.

Barnkonventionen, som blir svensk lag om drygt ett år, ger varje barn rätt till skydd mot att utnyttjas i exempelvis pornografiskt material, och skydd från exponering för sexuellt våld.

På vägen mot att göra barnkonventionen till lag, behöver det lagrum som garanterar barns rätt till skydd mot skadligt material, såsom grova våldsinslag i lättillgänglig porr, ses över.

Vuxna behöver därför fundera över hur vi bäst skyddar barnet, samtidigt som vi respekterar barnets rätt till privatliv och till information. Då måste vi kunna föra samtal som utgår från ett kritiskt förhållningssätt och som ifrågasätter och problematiserar porr, men utan att skuld- och skambelägga
barnet.

Våra organisationer har märkt av svallvågorna efter #metoo. Samtalen till Bris om sexuella övergrepp, trakasserier och kränkningar fortsätter att öka, och Sveriges Elevråd – SVEA märker ett ökat engagemang från elever i dessa frågor.

Det är tydligt att många barn och unga bär på en stor osäkerhet kring var gränsen för våld och övergrepp går, och att många vill veta mer om hur de själva kan jobba på sina skolor för att motverka sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp.

Kopplat till detta är det viktigt att se hur lättillgänglig porr påverkar barns och ungas syn på sexualitet.

Barn berättar för Bris hur deras relationer påverkas av att de själva eller en partner har tittat på porr, om skuld- och skamkänslor och rädsla för att bli beroende, och om ilska, äckel och skamkänslor efter att ha hittat porr i föräldrars telefoner.

Forskning från Uppsala universitet visar att många unga pratar om porr, men bara med varandra. Att vuxenvärlden är frånvarande är förstås problematiskt, eftersom porren ofta innehåller grova våldsinslag, och skildrar sexualitet på ett sätt som är förnedrande framför allt för kvinnor, men även för män.

Från det att ett barn föds är det vuxnas skyldighet att visa vägen och förmedla till barnet i ord och handling om rätten till sin egen kropp, om normer och värderingar och hur vi är mot varandra. Och samtalen måste fortsätta genom hela barndomen.

Många elever upplever sig idag svikna av en bristfällig sex- och samlevnadsundervisning, och har ofta egna tankar om hur de skulle vilja få stöd
att prata om porr.

Det är betydligt bättre att barn som exponeras för porr kan prata med vuxna om det, än att de skäms och avstår från att berätta. Det är först när barn känner att de kan berätta som vuxna ges möjlighet att diskutera och problematisera tillsammans med barnet. Dialog är alltid bättre än förbud.

Om ett år blir barnkonventionen lag – det förpliktigar. Varje barn har rätt till skydd, och samtidigt är det vi vuxna som ska tillgodose varje barns behov av information, samtal och stöd.

Vi vill se:

• En statlig utredning, med utgångspunkt i barnrättsperspektivet, om porrens skadeverkningar samt hur barnet kan skyddas mot skadlig exponering.
• En obligatorisk och likvärdig sex- och samlevnadsundervisning med moment som handlar om rättigheter, normkritik och våld och övergrepp – och ett kritiskt perspektiv på porr.
• Att vuxna i skolan är utbildade och har kompetens i frågor som rör rättigheter, normkritik och våld och övergrepp. Det är en förutsättning för att kunna skydda barn.
• Att vuxna skaffar sig insikt i barns och ungas värld för att kunna agera för barnets bästa. Att skydda barn från porr sträcker sig långt utanför skolans väggar, det kan handla om i hemmet, fritidsverksamheter, idrott eller andra arenor där barn befinner sig.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Jennie Gustafsson, förbundsordförande Sveriges elevråd - SVEA

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel