M: Vi måste bli mer nyfikna på väljarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2014-06-04 | Publicerad 2014-06-03

Riksdagsledamot (M): Feminism, miljö och antirasism borde engagera även moderater

Resultatet i valet till Europaparlamentet har ruskat om den politiska debatten i hela Europa. Mönstret går igen nästan överallt. Kanterna växer på bekostnad av mer etablerade partier.

Sverige är inget undantag. Likt tidigare är trenden särskilt tydlig bland förstagångsväljarna där MP och Fi blev största partier. Från att för några år sedan ha varit största parti i ungdomsgruppen, blev Moderaternas resultat denna gång åtta procent. Ett dåligt valresultat.

I eftervalsdebatten har det återkommande beskrivits hur det blåser starka vänstervindar. Frågan är vad som är utgångspunkten. Under åren kring millennieskiftet var globalisering ett skällsord på skolorna. Marknadsekonomi sågs som rovdrift på människor och råvaror. Istället för ett demokratiskt samtal bröts gatstenen upp på torg runt om i Sverige. Under flera år hade vänstern privilegiet att både ställa frågorna och ge svaren.

Valresultatet till trots; vi lever i ett helt annat Sverige idag. Opinionsvindarna är i hög grad individualistiska. Få ropar längre efter den allomfattande stora staten. Fler startar företag och alla undersökningar visar att människor gillar att kunna välja. Tilltron till marknadsekonomin är stark. Inte ens Jonas Sjöstedt beskriver sig som kommunist längre.

Alliansen har på ett extremt framgångsrikt sätt byggt förtroende i viktiga frågor om ekonomi, arbete och trygghet. Värderingar om ansvar och flit är idag moderata honnörsord. Samtidigt var EP-valet en påminnelse om att många väljare har en mer ickemateriell syn på sig själva och samhällsutvecklingen. Man oroar sig för miljön, för barnens uppväxtvillkor, för hur vi behandlar varandra och hur det ska bli i framtiden.

Det kan vara bekvämt att avfärda MP och Fi:s valframgångar med vänstervindar som kommer till uttryck i triviala enfrågerörelser. Även om det till viss del kan vara sant, måste vi se att här också finns frihetliga strömningar som kommer till uttryck i form av antirasism, miljöfrågor och jämställdhet. Det finns en efterfrågan på politiker som kvitterar dessa vardagsdiskussioner. Inte nödvändigtvis med färdiga politiska lösningar, snarare politiker som vågar diskutera och tycka något.

Om vi moderater vill fortsätta att vara ett i parti i rörelse, finns här en viktig läxa. Vi måste bli mer nyfikna på omvärlden och våga delta i samhällsdiskussionen även utanför den egna komfortzonen. För egen del har jag de senaste åren försökt utveckla moderata svar kring utmaningar om stillasittande, fysisk inaktivitet och fetma. Frågorna om hälsa och välmående hamnar sällan överst i den politiska debatten, men ofta har jag slagits av vilket stort intresse de röner i folkdjupet.

Tre månader återstår till riksdagsvalet. Det politiska läget är fortsatt öppet. Med en spännande framtidsagenda har Alliansen goda möjligheter att bli vald en tredje gång. Jobben och ekonomi är en självklar utgångspunkt när vi möter väljarna.

Låt oss samtidigt komma ihåg att inget politiskt parti har ett på förhand bestämt medialt utrymme. Eller krav på att tycka precis som andra partier gör. Man behöver inte anamma till exempel Miljöpartiets uppfattningar för att kunna driva en offensiv miljöpolitik. Utan tillväxt i samhället finns inga som helst möjligheter att värna en god miljö. Eller att kunna ge alla tjejer och killar en bra start i livet. 

Låt oss ha självförtroendet att våga delta i fler diskussioner. Det är först om vi själva tillåter det som oppositionspartierna får ägarskap över samhällsproblem och idéströmningar.

Johan Forssell