Jo, det går visst att omvända en nazist
Debattörerna: Det här behöver skolan göra för att inte låta hatet cementeras
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-09-29
DEBATT. Vår framtid sitter fem dagar i veckan i skolbänken. Tyvärr förmår inte alla föräldrar ge sina barn den kärlek de behöver under sin uppväxt. Men det finns en möjlighet att kompensera mycket av det som fattas i hemmet.
Skolan har förutsättningar att hjälpa barn med svåra hemförhållanden. Om en lärare tolkar barnets signaler rätt kan mycket räddas. Barnet hoppas innerst inne på att en vuxen skall uppfatta de svaga signalerna och vagt formulerade ropen på hjälp. Lärare kan ge ett utsatt barn extra uppmärksamhet och även hjälpa barnet att formulera sin smärta.
Barn och unga vill ofta anpassa sig till samhällets normer och regler, men kan känna sig kluvna när denna vilja möter motstånd från de vuxna anhörigas sida. Föräldrars annorlunda värderingar eller hemlandskultur kan sätta hinder i vägen.
Ibland finns till och med antisemitiska åsikter eller hedersförtryck som försvårar integration. Här krävs tydlighet om vad som gäller i vårt samhälle.
För att klara integrationsarbetet i skolan behövs en genomtänkt psykologisk och målmedveten insats från lärare, elevhälsa, övrig skolpersonal och inte minst tillgång till modersmålslärare, studiehandledare och tolkar. Att detta kräver rejäla ekonomiska och
personella resurser är en självklarhet.
Vi har erfarenhet av arbete med ungdomar i skolan, ungdomar som kommit på glid och befunnit sig i riskzonen. Många av dem har växt upp i ett hem där de har saknat det allra viktigaste: kärlek, trygghet och positiv uppmärksamhet.
Genom att stötta ungdomar som mår dåligt kan vi också – utan extra kostnad – stoppa, eller minska, nyrekrytering till olika
destruktiva gäng.
Man kan ”omvända” en hatare – rasist, nazist, islamist eller vad de väljer att kalla sig – medan de är kvar i skolan och om man kan fånga upp dem innan hatet cementeras. Pojkar som inte har någon positiv manlig förebild blir ett lätt byte för det gäng som först erbjuder gemenskap. Men det går att kompensera bristen på en fadersfigur.
Skolan behöver en jämnare könsfördelning. Som arbetsplats har skolan ett tydligt underskott av män. I förskolan är mindre än fem procent av förskollärarna män, i grundskolan är bara var fjärde grundskollärare man. Det är först i gymnasiet som könsfördelningen är i stort sett jämn. Vi behöver fler män i skolan.
Hittills har vi kunnat möta förintelseöverlevande som besökt skolor och berättat om sina erfarenheter. Historien har fått ett ansikte och blivit verklig.
Men arbetet mot hat, främlingsfientlighet och rasism måste kunna fortsätta också efter att generationen av överlevande är borta. Det är endast med lärdom av historien som vi kan möta framtiden med öppna ögon och ha en chans förhindra att historien upprepar sig.
För att arbetet mot extremism ska bli framgångsrikt behöver följande göras.
Ge tid till möten och samtal mellan lärare och elever och kollegor emellan. Det är möten mellan de unga och de vuxna som avgör om en ung människa ska bli sedd och kunna förändras.
Arbeta på att få jämnare könsfördelning i lärarkåren och övrig personal i skolan. Det betyder helhjärtad satsning på åtgärder för elever med problem istället för att ensidigt satsa på flera poliser, strängare straff och säkrare fängelser. Med andra ord att satsa mera på botemedlet än symtomlindring. Det kan vara anställning av flera män med specialutbildning på förskola, låg- och mellanstadiet och vidareutveckling av klassmorfar-verksamheten i skolorna.
Främja samverkan mellan olika yrkesgrupper – lärare, kuratorer, skolsköterskor, psykologer och socialarbetare.
Satsa resurser på meningsfull fritid för barn och ungdom. Det ger sammanhang och tillhörighet.
Arbeta mot de ökande klyftorna som försvårar ett inkluderande samhälle.
Håll minnet av Förintelsen levande.
Emerich Roth, förintelseöverlevande, föreläsare, författare och stiftare av Fonden Mot våld för Medmänsklighet
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
(Båda medverkar i antologin ”Skolan och integrationen: Utbildning som nyckel till det
svenska samhället”)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.