Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Regeringen sviker Östersjön

VARNINGSKLOCKA Den Panamaregistrerade oljetankern  Prestige , lastad med 77 000 ton råolja, sprang läck utanför Spaniens Atlantkust under en storm den 13 november 2002. Fartyget bröts mitt itu och sjönk till botten   katastrofen var ett faktum. Hur många varningar behövs för att skyddet för Östersjön ska höjas? Regeringen nonchalerar problemet med miljösituationen i innanhavet, skriver artikelförfattarna.

Regeringen hade chansen att få Östersjön klassad som ett särskilt känsligt havsområde – men de missade att lämna in ansökan. I vintras frös ett antal oljetankers fast i Finska viken.

– Det hade lika gärna kunnat sluta i en katastrof i klass med Prestige-olyckan utanför Spaniens kust, skriver riksdagsmännen Sven Bergström och Roger Karlsson (c), på Aftonbladet Debatt.

Den alarmerande miljösituationen i Östersjön kan knappast ha undgått någon. Ändå nonchalerar regeringen problemet och åsidosätter ett enhälligt riksdagsbeslut om att försöka få den svenska delen av Östersjön klassad som ett särskilt känsligt havsområde. I fredags förra veckan var sista dagen att anmäla en ansökan till FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) så att den kan behandlas vid deras möte i juni. Vinterns alla varningsklockor, med fastfrusna oljetankers i Finska viken, var visst inte tydliga nog för regeringen. Någon ansökan har inte lämnats in.

Östersjöfrågan drevs hårt av riksdagen i höstas. I takt med den växande trafiken av oljetankers insåg allt fler vikten av en skärpt svensk hållning. Efter mycket vånda från socialdemokraterna, beslutade till sist en enig riksdag att uppdra till regeringen att göra en ansökan till IMO och därmed ställa sig i spetsen för arbetet med att förbättra skyddet av Östersjön. Regeringen fick uppdraget att skynda sig in med en ansökan. Men nu har det visat sig att regeringen struntat i riksdagens anmodan. Regeringen och dess miljöminister har inte bemödat sig att få någon ansökan klar.

Vinterns incidenter med fastfrusna fartyg i Finska viken hade lika gärna kunnat sluta i en katastrof i klass med Prestige-olyckan utanför Spaniens kust. Det är inte svårt att föreställa sig den folkliga vrede som skulle riktats mot ansvariga politiker om katastrofen varit ett faktum även i svenska vatten.

Nu kommer nästan ytterligare ett år att gå utan att processen att höja skyddet för Östersjön ens kommit igång. Nästa beslutande möte inom IMO äger rum först i mars 2004.

Östersjön har ett utsatt läge. Havet är i stort sett avgränsat från världshavet vilket gör att gifter ansamlas utan att spridas och spädas. En stor mängd näringsrikt vatten når Östersjön via floder och åar. Näringsämnena leder till övergödning med kraftiga algblomningar under somrarna och i förlängningen även till syrebrist, samtidigt som det råder en naturligt låg syrehalt i Östersjön. Brackvattnet gör att fiskarna och havets andra organismer har det svårt redan från början. Sötvattenarterna tycker att vattnet är för salt medan de marina arterna tycker att salthalten är för låg. Vi måste alltså vara extra vaksamma och snarast öka skyddet av detta utsatta innanhav. I stället hanteras Östersjön på ett mycket oförsiktigt sätt och detta sjabbel från regeringens sida är bara det senaste exemplet.

Ett steg i rätt riktning hade varit att få Östersjön klassad som ett särskilt känsligt havsområde. Centerpartiet tog initiativ i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, där främst socialdemokraterna från början var motsträviga, men till slut mobiliserades en enighet om att ansöka hos IMO om att gå före med en klassning av de svenska vattnen och därefter fortsätta att driva frågan inom Östersjöländernas samarbete HELCOM.

En klassning av de svenska vattnen skulle vara ett första viktigt steg och beröra hela 40 procent av Östersjöns yta. Sammankopplat med stränga regler hade det kunnat ha stora positiva effekter för sjöfarten i Östersjön.

På sikt är det en självklarhet att hela Östersjön skall klassas som ett särskilt känsligt havsområde, men som det nu är förhalas processen.

Mycket viktigt är också att klassningen inte bara blir en i raden av fina etiketter. Den risken finns om man inte kan enas om vilka åtgärder och regleringar som ska följa ansökan.

Det räcker inte med att bara få en skyddsstämpel på Östersjön. Klassningen i sig medför inte ökade krav utan det är det sökande landet som måste se till att detta får ett innehåll med en rad praktiska åtgärder om fartygsrutter, utsläppsreglering, lotstvång etc. Regeringen borde skämmas för att man nu försenar arbetet med att rädda Östersjön!

Sven Bergström och Roger Karlsson

Centerledamöter i riksdagens

Trafikutskott resp Miljö- och jordbruksutskott