Attefall och Engman: Vi kan bygga bostäder för vanliga människor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-07-15
Satsa på nya hyresrätter till rimliga kostnader
Vi har en stor bostadsbrist i Sverige i dag. Sverige växer, och fler och fler flyttar till städerna. I mer än hälften av kommunerna byggs det numera för lite. När unga inte kan flytta hemifrån och företag har svårt att rekrytera slår det både mot människors behov av en bostad och mot svensk tillväxt.
Det låga bostadsbyggandet gäller inte minst hyresrätter, en viktig bostadsform för många människor. God tillgång till hyresrätter bidrar till ökad flexibilitet och rörlighet på såväl bostads- som arbetsmarknaden. Detta visar en ny rapport från Boverket, som också poängterar att utifrån ett tillväxtperspektiv är det just hyresrätter som är det mest akuta behovet.
Inom ramen för regeringens bostadspolitik har en rad åtgärder genomförts för att stärka hyresrättens ställning. Ett viktigt steg var den nya lagen om allmännyttan och reformen av hyressättningsmodellen som trädde i kraft 2011.
Modellen bygger på att parterna tar ansvar för hyressättningen. Hyrorna förhandlas fortsatt fram baserat på bostadens bruksvärde. Konkurrensen mellan privata och kommunala fastighetsägare sker på likvärdiga villkor. Idag finns en bred politisk uppslutning bakom lagen. Den utgör grunden för en stabil bostadspolitik, tydliga spelregler och en fungerande hyresmarknad. Hyresgästföreningen och fastighetsägarna har ansvaret att förvalta den nya modellen så att trygghet för hyresgästerna skapas samtidigt som nyproduktion och ett gott förvaltande av hyresfastigheter uppmuntras.
Regeringen har också sänkt fastighetsavgiften i ett första steg för att göra det mer intressant att bygga och förvalta hyreslägenheter. Ingen fastighetsavgift tas ut de femton första åren vid nyproduktion. En utredning ser dessutom över de långsiktiga skattevillkoren för hyresrätten. Det är angeläget att de olika boendeformerna har så likvärdiga ekonomiska villkor som möjligt.
Regeringen arbetar också med en omfattande översyn av processen från idé till att bygget kan komma i gång, en process som i Sverige tar lång tid och driver upp kostnaderna.
Ett växande problem runt om i landet är att det är dyrt att bygga nytt – det gäller såväl hyresrätter som äganderätter. Bostadsbristen leder till att markpriserna stiger. Och på många platser planeras det främst för lägenheter för människor med mycket tjock plånbok. Även om det finns både hyresrätter och bostadsrätter i samma område så blir det mest de med höga inkomster som har råd att flytta dit.
Men det går att bygga nya bostäder till en rimlig kostnad, om man vill. Då krävs det inte minst att kommunerna själva är tydliga med vad de vill och ser över markpriser, exploateringsavtal och planprocesser. Kommunerna måste också börja fundera kring de lokala regler som många av dem har när nya bostäder ska byggas. Det kan handla om regler för ventilationstrummornas placering, eller tjockleken på väggar, där kommunerna själva vill ha lokala regler som går utöver de nationella krav för byggande som redan finns. Regeringens utredare Björn Hedlund har räknat ut att de olika kommunala reglerna ökar kostnaden för byggandet med hela 10-15 procent, eller 2 miljarder kronor per år. Och vem är det som får betala? Jo, hyresgästen. Vi borde därför införa mer gemensamma byggnormer i hela landet.
Ett exempel på en lösning är SABO:s Kombohus, ett färdigritat hus som kommunernas bostadsbolag kan köpa för endast 12-13 000 kronor per kvadratmeter plus moms och mark.
Att bygga nytt till kostnader som vanligt folk har råd med är möjligt. Det kan underlättas av enklare och tydligare regelverk från statens sida, men det handlar också om tydlig vilja från kommuner, hyresgästföreningen, kommunala och privata fastighetsägare. Låt oss gemensamt ta ansvar för att använda alla de instrument som finns för att tillskapa fler bostäder, inte minst hyresrätter.
Stefan Attefall
Barbro Engman