Ingen slentrian när asyl prövas
Debattören Merit Wager tar i Aftonbladet den 12 juni upp en viktig fråga: attityderna hos oss som arbetar på Migrationsverket.
Ledstjärnan är att den sökande ska sättas i centrum. Det är utgångspunkten i hur arbetet styrs och organiseras. Det är också riktmärket för varje enskild migrationstjänstemans attityder och förhållningssätt i mötet med en människa som söker asyl eller uppehållstillstånd här. Slentrian, okänslighet, nonchalans får aldrig tillåtas påverka bemötandet av asylsökande. Den sökande ska bemötas med respekt för sin rätt.
För detta krävs att handläggare och beslutsfattare får det stöd och den handledning som de behöver. För detta krävs också att debatten om förhållningssätt, attityder och bemötande ständigt hålls levande och jag hoppas kunna föra en öppen dialog med Merit Wager om denna för Migrationsverket så centrala fråga.
Den sökande har inte bara rätt till ett värdigt mottagande utan också en rättvis och rättssäker behandling av sin sak. Grundläggande för rättssäkerheten är att beslut följer de lagar, förordningar och den praxis som har lagts fast. Lika fall ska behandlas lika. Merit Wager tycks uppfatta detta som slentrianmässighet och hon använder en enskild asylsökandes situation för att bygga under sin uppfattning.
Det handlar om en man från Gaza som sökte asyl i Sverige för drygt ett halvår sedan. Migrationsverket har bedömt att hans ansökan ska behandlas i Frankrike enligt den internationellt erkända första asyllandsprincipen. Ansvarsfrågan är utredd och Frankrike har sagt ja till att pröva hans ansökan.
Som Merit Wager mycket riktigt framhåller kan länderna gå ifrån första asyllandsprincipen och själva pröva ärendet. Inte heller sådana beslut kan fattas godtyckligt utan undantagen finns reglerade. Ett sådant undantag är till exempel om den asylsökande är sjuk och inte kan få den vård hon eller han behöver i det första asyllandet. Migrationsverket har bedömt att den man som Merit Wager är ombud för kan få vård i Frankrike.
Frankrike är precis som Sverige en fullt tillförlitlig rättsstat som liksom vi har undertecknat 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning. Den asylsökande kan därför lita på att hans sak handläggs och bedöms på ett rättssäkert sätt även om han avvisas dit efter Utlänningsnämndens prövning, vilken ännu inte är klar.
Jag håller inte med om att asylprövningar görs slentrianmässigt. Däremot har jag förståelse för att tillämpningen av lagar och förordningar kan framstå som hjärtlös när de möter enskilda människoöden och går emot utsatta människors önskan.
Därför är det viktigt att också hålla debatten om såväl reglernas innehåll som tillämpningen levande. Jag ser fram mot en sådan dialog med utgångspunkt i rättssäkerhetens principer.
Barbro Holmberg
Generaldirektör Migrationsverket