Gör årsinkomster upp till 120 000 skattefria
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-03-19
Timbro: Stärk låginkomsttagarna med ett rejält utökat grundavdrag
Sverige tillhör fortfarande de länder i världen med högst skattetryck, 44 procent, och vi utmärker oss genom att beskatta låginkomsttagare mycket hårt. I den rapport vi släpper i dag föreslår vi ett kraftigt utökat grundavdrag. Vi menar att man ska kunna tjäna 10 000 kronor i månaden innan man behöver börja betala inkomstskatt.
De fem jobbskatteavdrag som alliansregeringen har genomfört har varit positiva, sysselsättningen och arbetskraftsutbudet har ökat. Minst lika viktigt är hur mycket de har betytt för löntagares privatekonomi. Hela 46 procent säger sig ha fått en förbättrad privatekonomisk situation de senaste fem åren, den klart högsta andelen inom EU, enligt en undersökning gjord av EU-kommissionen.
Nu har regeringen kommit med beskedet att man tänker höja skatten. Det vore mycket olyckligt och en märklig prioritering av en moderat finansminister, även om just inkomstskatterna lämnas orörda.
Många angelägna reformer kvarstår om vi ska kunna slipa ner de trösklar som välfärdsstaten ställer upp mellan olika grupper. Hela 800 000 personer mellan 20 och 64 år levde på sociala ersättningar och bidrag under 2012. Vi har hög ungdomsarbetslöshet, långtidsarbetslösheten växer och vi har mycket svårt att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Samtidigt har vi väldigt få jobb i lägre lönelägen, och skattekilen på låginkomsttagare är stor.
Dessutom lever alltför många i Sverige ur hand i mun. Väldigt många har bara marginella besparingar, och riskerar därmed att inte kunna hantera plötsliga utgifter. Alltför många, också bland medelinkomsttagare, behöver ännu ta konsumtionslån för att klara sina utgifter. Det finns tecken på att detta har förbättrats de senaste åren, men det är uppenbart att problemet alltjämt består. Inte minst därför borde inkomstskatterna fortsätta sänkas.
Genom att kraftigt utöka grundavdraget får låginkomsttagare ett starkt tillskott i kassan. Den som tjänar 120 000 kronor årligen betalar i dag 17 000 kronor i inkomstskatt, en summa man alltså i stället skulle få behålla. Det innebär nära 1 500 kronor per månad i nettoinkomstökning. Många som tjänar runt de här nivåerna erhåller olika typer av ekonomiskt stöd från det offentliga – det behovet skulle minska.
Jobbskatteavdragen har varit bra men att erhålla samma effekt genom att enbart fortsätta den vägen skulle ta alltför lång tid. Det talar för att ett utökat grundavdrag är rätt väg att gå.
Att fler människor får möjlighet att klara sig på egna inkomster, snarare än genom ekonomisk hjälp, vore mycket välkommet. Egna pengar kan man göra vad man vill med: spara, köpa bättre mat eller bo större. Ekonomiskt bistånd ofta är knutet till specifika utgifter. Ett större grundavdrag skulle ge många människor ökad makt över sin vardag och ekonomi.
Även om delar av reformen vore självfinansierande via minskat behov av ekonomiskt bistånd så rör det här sig om en omfattande reform med tydlig påverkan på skatteintäkterna. Hur reformen i praktiken utformas får också stor påverkan både för marginalskatteeffekterna i olika inkomstlägen och på statsbudgeten. Även om en reform av det här slaget tar tid att införa är det centrala att verka för att de som har lägst inkomster ska betala mindre i skatt.
Vidare är Sveriges problem inte hög offentlig skuldsättning, utan hög privat skuldsättning, och inom ett par år väntas den offentliga skuldsättningen kunna minska igen i förhållande till BNP, medan hushållens skuldnivå stiger. Det är en obalans som Alliansen borde fundera på fram till valet, snarare än att söka möjligheter att höja skatterna. Inför nästa mandatperiod behövs ett rejält kliv framåt.
Johan Kreicbergs
Malin Sahlén