Därför struntar många utrikesfödda i vaccinet
Debattören: De har blivit ofrivilliga vaccinmotståndare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-12-10
Varför är vaccinationsgraden lägre bland utrikesfödda?
Som svensk nyhetskanal på arabiska får vi den frågan ofta. Svaret är det ingen som riktigt vet, men det är många som tror sig veta att det handlar om informationsbrist, lågt förtroende för myndigheter och konspirationsteorier.
Slutsatsen är att dela upp folk i två läger; de som är helt omedvetna om syftet med att vaccinera sig, och de som är aktiva vaccinmotståndare.
Eftersom jag under pandemin är i ständig kontakt med kanalen Alkompis följare, varav majoriteten är utrikesfödda, har det visat sig att det finns ett tredje läger.
Jag väljer att kalla denna inte obetydliga grupp något mer likgiltiga personer för de ofrivilliga vaccinmotståndarna.
I Sverige finns det i dag en bild av att utrikesfödda lyssnar på nyhetsmedier eller andra källor från utlandet och att det därför är svårt för dem att ta in svenska myndigheters informationsflöde.
Det finns även en bild av att många utrikesfödda inte förstår svenska och att de därför inte nås av informationen överhuvudtaget.
Dessa två fördomar stämmer till viss del. Men om det finns något som myndigheterna lärt sig, efter snart två år i pandemi, så är det att informationsgivning behövs på fler språk och i fler kanaler.
Man har i den löpande informationen även behandlat ryktesspridning och falska påståenden om viruset.
Så teorin om språkförbistring eller brist på tillgänglig information är inte lika aktuell nu som våren 2020.
Då kunde vi tydligt peka den höga smittotakten på språk- och informationsbrist – som om det vore den enda anledningen till högre smittotal bland utrikesfödda.
Med facit i hand, så vet vi ju att den kanske främsta anledningen var det faktum att utrikesfödda personer i socioekonomiskt utsatta områden befann sig i pandemins frontlinje.
Vårdpersonal, taxichaufförer och anställda på budfirmor kunde inte följa rådande restriktioner och rekommendationer. De hade ingen möjlighet att jobba hemifrån. De kunde inte ta bil eller taxi till jobbet. De kunde inte flytta isär från sina gamla släktingar.
Nu pekar vi återigen på samma personer när vi tittar på siffror som tyder på låg vaccinationsgrad.
Denna gång hade jag hoppats på en djupare analys från myndighetshåll. Handlar den låga vaccinationsgraden återigen om omedvetenhet och informationsbrist, eller faktiskt om ett aktivt motstånd?
Eller kan det kanske handla om en tredje dimension – en genuin likgiltighet?
Jag pratar om gruppen människor som fortfarande är ovaccinerade, som kanske har antikroppar, som inte är rädda för viruset eller som anser sig kunna leva sina liv helt opåverkade av pandemin.
Jag pratar om människor i utanförskap, som inte heller nödvändigtvis är utrikesfödda men som helt enkelt upplever samma distans till samhällets gemensamma utmaningar.
Att från politiker och myndigheternas sida använda argument som att ”alla måste dra sitt strå till stacken” fungerar inte. Vilken stack, frågar sig den här gruppen? När drog stacken ett strå för mig?
Jag menar att den likgiltiga gruppens problem bottnar i just integrationsproblematiken, att man helt enkelt är frånkopplad samhällets moraliska rättigheter och skyldigheter.
Att inte känna sig som en del av samhället är samma sak som att stå utanför och titta in. Man upplever inte att man får ta del av gemenskapens fördelar och därför har man svårt för att engagera sig i gemenskapens välbefinnande. När myndigheterna talar till den svenska befolkningen, känner man sig inte inkluderad.
Detta utanförskap bidrar också till lägre valdeltagande, vilket statistiska centralbyrån SCB nu även bekräftar genom att visa på ett tydligt samband mellan valdeltagande och vaccinationsgrad i Sverige.
Det handlar snarare om var du bor i dag, än i vilket land du är född i.
Myndigheter och politiker behöver vässa sina argument för att nå denna grupp. Men framförallt måste vi fortsätta prata om segregation och integration.
Språkproblem och informationsbrist är absolut ett resultat av segregation, men utanförskapet sträcker sig längre än så.
Vi behöver se hela bilden innan vi kan svara på frågan om varför vaccinationsgraden bland utrikesfödda är lägre.
Julia Agha, vd Alkompis, Sveriges nyhetskanal på arabiska
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.