Mer idrott i skolan – mindre cancer senare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2014-10-13 | Publicerad 2014-10-08

Cancerfonden: Öka antalet idrottstimmar från två till minst tre i veckan

Prioriteringarna i skolan speglar till stor del vad samhället värderar som viktigt. I en allt mer digitaliserad omvärld ökar kraven på att barn och ungdomar ska lära sig mer matematik och estetiska ämnen i skolan. I en allt mer globaliserad värld ökar kraven på barn och ungdomars förmåga att kommunicera och vara språkligt kunniga.

Det här är vad vuxenvärlden och samhället efterfrågar, det här är frågor som politikerna lyfter och därmed blir det den riktning som utbildningen tar. På Cancerfonden ställer vi oss frågan om vuxenvärlden samtidigt har nedprioriterat de naturliga behov våra barn och ungdomar har av aktivitet och rörelse i skolan. Förutom betydelsen av fysisk aktivitet för inlärningsförmågan förlorar vi också, i det långa perspektivet, mark i kampen mot cancer.

Var tredje person i Sverige kommer någon gång i livet att ta emot det omskakande beskedet att de drabbats av cancer. Vi behöver göra allt vi kan för att färre ska få det beskedet.

Under oktober månad pågår Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. Varje dag får tjugo kvinnor i Sverige reda på att de har bröstcancer. Flera av fallen har koppling till livsstil. I dag finns det vetenskapliga bevis för att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för bröstcancer med närmare 30 procent. Dessvärre råder i samhället bred okunskap kring hur låg fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor ökar risken för flera typer av cancer.  

Sveriges nye statsminister, Stefan Löfven, sa i en partiledardebatt att det behövs större satsningar på estetiska ämnen för att vi ska kunna skapa nya Minecraft. Fredrik Reinfeldt poängterade i samma debatt att våra elever behöver bli bättre på matematik för att kunna konkurrera i den digitala världen. Däremot nämnde ingen betydelsen av idrott. Detsamma gäller den nyligen kommunicerade överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet rörande skolan, skolidrotten nämns inte alls.

På Cancerfonden menar vi att ett första viktigt beslut för nya regeringen Löfven är att öka antalet idrottstimmar i skolan från två till minst tre timmar i veckan. I det rådande parlamentariska läget är det dessutom ett okontroversiellt första beslut. Det finns en bred politisk majoritet för beslutet, som kommer att få positiva effekter på såväl skolresultat som folkhälsan.

Fysisk aktivitet i vardagen har många goda effekter både kortsiktigt och långsiktigt. Detta gör skolidrotten extra viktig. Åtgärderna i skolan når alla, oavsett social bakgrund. Fler idrottstimmar under skoltid ökar koncentrationen i de teoretiska ämnena och lägger grunden till goda vanor som följer med in i vuxenvärlden. Vanor som långsiktigt kommer att avlasta sjukvården.

För tjugo år sedan minskade antalet rekommenderade idrottstimmar från tre till två timmar i veckan. Nu kan vi se tillbaka på en period där antalet överviktiga och feta ökat kraftigt.

Ur ett folkhälsoperspektiv är situationen allvarlig, men även ur ett samhällsekonomiskt då trycket på sjukvården ökar för varje år. Vi har alla mycket att vinna på att garantera att barn och ungdomar får tillgång till mer idrott. Tre timmar obligatorisk skolidrott i veckan är ett första steg.

Stefan Bergh