Messing tar ett break – för kärleken
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-08-25
Widar Andersson: Att jagas av paparazzis som vill fånga "miljardären" och "riksdagspampen" blir för mycket
Ulrica Messing är en passionerad kvinna när det kommer till kärlek. Den stora mediala uppmärksamheten på Torsten Janssons pengar har nog skyndat på Ulrica Messings beslut att ta ett break från yrkespolitiken, skriver Widar Andersson.
Drygt 60 journalister kom till presskonferensen där Ulrica Messing berättade att hon lämnar sitt riksdagsuppdrag om en dryg vecka. Politik, kärlek, skilsmässor och pengar attraherar media.
Messing är inte vilken riksdagsledamot som helst. När Persson skulle ersättas var det hon som först av alla, av en enig valberedning fick frågan om hon stod till förfogande. Jag vet inte om det betyder att hon därmed också var deras första val som ny partiordförande. Men hade det seglat upp en uppslitande kamp mellan Mona Sahlin och Pär Nuder så ville valberedningen ha en kompromisskandidat i stallet. Ulrica Messing kunde alla ha enats om. Om det hade behövts.
Under årens lopp har jag hört många politiska journalister gnöla och grymta över Messing. Hon är ”tråkig”, ”blek”, och ”vek”, har det sagts.
Ur ett journalistiskt perspektiv kan jag förstå hur de tänker. Man vill ha ett pratminus det ”svänger om”, nåt som sticker ut, nåt som det går att bygga en oväntad story på, nåt av karaktären ”man biter hund” istället för det mer vardagliga ”hund biter man”.
Och något sådant bjöd hon sällan på under sin tid som statsråd och riksdagsledamot.
En gång sa jag till henne ”du är din generations Lena Hjelm -Wallén”. Jag sa det som en komplimang. Messing och Hjelm – Wallén är pålitliga och kompetenta politiker. Statsministrarna har med trygghet kunnat sätta dem på vilka poster och uppdrag som helst. Det har alltid fungerat. Sällan några sensationer. Men aldrig några skandaler.
Jag känner Ulrica Messing. Vi kom in i riksdagen samtidigt 1991. Då var hon 23 år och ungdomskandidat på Gävleborgslistan. Nu är hon 39 år och fortfarande ungdomskandidat. Med ojämna mellanrum har vi träffats och råkats i olika sammanhang. Vi har talat om livet och tingen; inte så ofta om aktuell politik.
Jag minns när hon träffade sin första man, jag minns skilsmässan och jag minns när hon träffade sin andre man. Jag följde hennes andra skilsmässa och jag har sett henne nu när hon träffat sin nya kärlek.
Ulrica Messing är en passionerad kvinna när det kommer till kärlek. Klickar det till i hjärtat så låser hon inte in sina känslor i något trist pm.
Hennes nye mansvän (det känns fånigt att skriva ”pojkvän” om en 44 –åring) har pengar. Den stora mediala uppmärksamheten på mannens pengar har nog skyndat på Ulrica Messings beslut att ta ett break från yrkespolitiken.
Det är förstås besvärande för vilken politiker som helst – inte minst för en socialdemokrat – att jagas av paparazzis som vill fånga ”miljardären och riksdagspampen” på bild.
Messings statsrådspension är ett uttryck för ett sjukt privilegiesystem som plussar på pengakryddan i nyheten om hennes avgång lite extra. Jag är dock beredd att hugga av mig min högra arm ifall Ulrica Messing skulle låta sig försörjas av pensionen någon längre tid. Hon är inte en sådan person som gör sådana saker. Sin ungdom och världsvanhet till trots så gnager det en arbetarmoral i hennes själ.
Rötterna från orter som Hällefors och Hofors är inte uppslitna. Som fullt frisk och arbetsför lyxsocialbidragstagare vore hon dessutom helt körd i politiken framåt. Och det är viktigt att komma ihåg att Messing bara lämnar riksdagen. Hon är kvar i socialdemokratins ledning.
För Mona Sahlin innebär Ulrica Messings avgång både plus och minus. I partiledningen blir det en yrkespolitiker mindre. Det är en fördel. I riksdagen tappar Sahlin en pålitlig partner. Det är en nackdel.
Ulrica Messings avgång från riksdagen ger emellertid Mona Sahlin en andra chans att ruska om i det perssonska arvegodset i riksdag och parti. Hittills har inte Sahlin gjort särskilt mycket i den riktningen. Nu finns utrymme för rejäla rockader. Och det behövs. Fångar inte Sahlin tillfället som Messing givit henne i flykten, så får hon kanske inte några fler chanser. Och då sluter sig apparaten igen.
Med eller utan Ulrica Messing.
Widar Andersson (politisk redaktör Folkbladet Östgöten)