USA sätter nytt rekord i dödsstraff
Snart kommer en måltavla att fästas på Troy Kellys bröst. Sedan kommer fem män att skjuta honom.
I år kan USA sätta nytt rekord i antal avrättningar.
– Det värsta av allt är kanske att så många oskyldiga döms till döden, skriver den före detta USA-korrespondenten Anders Carlgren.
Under det här året riskerar USA att, med mycket stor sannolikhet, sätta nytt rekord i antal avrättningar sedan 1976 då Högsta domstolen slog fast att avrättningar inte strider mot konstitutionen. Hittills i år har 38 avrättats och ytterligare 22 står på tur bara under sommarmånaderna. Det betyder att sommaren 2003 kan bli den mest avrättningstäta sommaren på mer än 25 år och helåret 2003 kan mycket väl passera rekordåret 1999 då 98 dödsdömda fick plikta med sina liv.
En av de 22 som står på tur att avrättas är Troy Kelly, som veckan efter midsommar skulle ställts inför en exekutionspatrull i Utah. I sista stund har han dock fått avrättningen uppskjuten. Kelly är dödsdömd för mord på en svart medfånge och när hans dag kommer förs han ut på fängelsegården med en huva över huvudet. En måltavla fästs i höjd med hans hjärta och fem utvalda gevärsmän lägger därefter an sina vapen på tio meters avstånd. Ett av vapnen är dock bara laddat med lösa skott för att ingen av de frivilliga bödlarna ska veta vem som avfyrat dödande kulor.
Bödlarna hämtas för övrigt från mordoffrets hemtrakter, vilket gör att straffets hämndmotiv står i bjärt kontrast till motivet att skipa rättvisa på en någorlunda human grund.
Avrättning med exekutionspluton är naturligtvis osedvanligt barbariskt och för tankarna bakåt till en annan tid. Men i mormonstaten Utah hänger metoden kvar, huvudsakligen för att mormoner traditionellt anser att mord bara kan sonas genom att ”brottslingens blod faller till marken”. Delstaten Utah utmärkte sig redan 1977, då man blev först med att skjuta ihjäl en dödsdömd efter HD:s utslag året innan. Den gången gällde det Gary Gilmore, som efter sin död blev en viktig symbol för amerikaner som är emot dödsstraff.
Ett annat intressant fall denna sommar gäller Ernest Martin, en svart man som ska avrättas i Ohio i kväll, den 18 juni. Han har suttit i dödscell i ganska exakt 20 år efter ett mord som han nekar till att han utfört. Martin dömdes för att ha skjutit ihjäl en affärsägare i Cleveland för att komma åt dagskassan. Men Martins dåvarande flickvän och två andra vittnen på mordplatsen har ändrat sina vittnesuppgifter så många gånger att de borde betraktas som utan värde. Flickvännen vittnade dessutom under förutsättning att hon gavs immunitet.
Men den planerade avrättningen av Ernest Martin ifrågasätts än mera efter ett utslag i Högsta domstolen förra året som rakt av förbjöd avrättning av förståndshandikappade personer. Martins advokater hävdar att han har ett gravt sådant handikapp, i kombination med allvarligt bristande social förmåga. Trots detta har Ernest Martin inte blivit undersökt av psykologisk expertis för att eventuellt kunna fastställa hans handikapp. Alldeles oavsett om han är skyldig eller ej, riskerar han nu att falla offer för ett rättssystem som inte tillåtit en lika grundlig som fullständig prövning. Det misstaget sker dessutom i det land som i filmer och tv-serier beskrivs som rättvisans stamort på jorden.
Ibland brukar dödsstraffets förespråkare hävda att det är bättre att avrätta mördarna, än att döma dem till livstids fängelse. Det blir billigare så, brukar det heta. Men i verkligheten är det precis tvärtom. Varje gång någon döms till döden kostar det bortåt tre miljoner dollar för det amerikanska samhället, från gripande till avrättning. Mordfall som leder till livstidsstraff kostar i genomsnitt en halv miljon dollar, inklusive strafftiden.
Så vitt känt leder också USA den internationella liga som dömer ungdomar under 18 års ålder till döden. Med 224 sådana dödsdomar, sedan 1976, leder USA skyhögt över länder som Nigeria, Pakistan, Saudiarabien, Iran och Yemen.
Amerikanska Högsta domstolen har ännu inte tagit ställning till om också barn under 16 år kan dömas till döden. För bara sju år sedan krävde åklagare i Mississippi dödsstraff för några 13-åriga förbrytare. Det är inte alls ovanligt att en tonårsförbrytare döms till döden vid, låt säga 17 års ålder, för att sedan sitta i dödscell i 20 till 25 år innan straffet verkställs. En tonåring kan alltså dömas till döden och därefter avrättas först som medelålders man.
Det värsta av allt är kanske att så många oskyldiga döms till döden och riskerar att avrättas. Hittills har 108 dödsdömda släppts, sedan 1976, efter nya rättegångar. På senare år har det oftast handlat om modern DNA-teknik som pekat i annan riktning. Antalet dödsdömda som släppts kan gott jämföras med antalet avrättade under samma tidsperiod: 858 personer. Hur många av dem var i själva verket oskyldiga? Hur många av de 3 525 män, kvinnor och tonårsbarn som för närvarande sitter i dödsceller som är dömda på grund av felaktig eller bristande bevisning är det heller ingen som vet. Allra minst det tveksamma rättssystem som dömt dem.
Det stora antalet felaktiga domar är därmed det viktigaste juridiska och intellektuella argumentet mot dödsstraff, helt enkelt därför att en felaktig dom inte går att rätta till efter att den har verkställts.
Anders Carlgren
Journalist och tidigare utrikeskorrespondent i USA