Anton Abele: Låt inte körkort bli en klassfråga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2012-10-30

Billigare körkort viktigt i kampen mot ungdomsarbetslösheten

Fördelarna med att ha ett körkort är många. Frihetskänslan och möjligheten att snabbt kunna förflytta sig är två exempel, men för unga kan ett körkort ­betyda mycket mer än så – det kan vara nyckeln till ett första jobb. För att få fler unga och ­arbetslösa i arbete måste vi ­sänka kostnaderna för att ta ett körkort. Vi får inte låta körkortet bli en av vår tids klassfrågor.

I slutet av 80-talet hade tre fjärde­delar av alla svenskar mellan 18 och 24 ett körkort. I dag är den ­andelen nere på 56 procent. Ett av skälen till detta är sannolikt de stora kostnader som är förknippade med ett körkort. Kostnader som ökat rejält under de senaste åren. I dag kostar ett körkort i genomsnitt 15 000 ­kronor. I botten finns kostnaderna för de obligatoriska momenten såsom halkbana, riskutbildning, teoriprov och uppkörning. Utöver detta tillkommer bland annat körlektioner, teoriutbildning och kostnader för privat ­övningskörning.

Denna utveckling blir extra ­allvarlig när man ser till värdet av att ha körkort på arbetsmarknaden. Ungefär 80 procent av ­alla jobb som utannonseras på Arbets­förmedlingen kräver B-körkort. Bland de jobben utan krav på tidigare erfarenhet krävs körkort i 90 procent av fallen. Exempel på sådana jobb är brevbärare och budbilschaufför. ­Samtidigt visar siffror att ungefär hälften av alla arbetslösa i åldrarna 18-24 saknar B-körkort. I princip innebär detta att det ­bara är 10 procent av de jobb som utannonseras som alla de utan körkort har möjlighet att söka. Detta ger lite perspektiv i debatten om och förklaringar till den höga ungdomsarbetslösheten.

Vi måste i ett land, där ungdomsarbetslösheten är alltför hög, våga ompröva våra tidigare uppfattningar och koncentrera oss på att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Därför presenterar jag fem förslag för att ge fler möjlighet att ta körkort till en lägre kostnad än i dag.

Halvera momsen på kör­lektioner. Utbildning har traditionellt länge varit momsbefriad i Sverige. Trots detta lade man till moms på körlektioner 1996. Ett minskat momspåslag skulle sannolikt ge sänkta priser.

Riskutbildning 1 bör ingå i skolplanen för gymnasiet. ­Utbildningen har visat sig ha mycket goda effekter på riskmedvetenhet och förståelsen av hur alkohol och narkotika på­verkar oss. Risk­utbildningen är en utbildning som borde vara en självklarhet för alla.

Körkortslån. Genom att ­erbjuda unga lån med låg ränta kan man göra det möjligt för fler, ­oavsett ekonomisk bakgrund, att ta körkort.

Handledarutbildningen bör subventioneras. Genom att övningsköra privat blir den totala körkortskostnaden ofta mindre. ­Därför bör vi uppmuntra till ­privat övningskörning genom att subventionera den obligatoriska handledarutbildningen.

Ökad kontroll av landets ­körskolor. I dag är kontrollen av körskolor bristfällig. Att rekommendera elever att ta fler lektioner än nödvändigt ska inte ­accepteras. Därför måste ­kontrollen och insynen i kör­skolebranschen bli bättre.

Det är dags att vi börjar se körkortet som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som får fler unga och arbetslösa i arbete. Dessa förslag skulle göra det billigare och enklare att ta ett körkort. ­Något som sannolikt skulle få fler att ta körkort. Körkortet är en ­investering för livet och kan ­vara en nyckel för många unga till ett första jobb. Ska det verk­ligen ­behöva bli en klassfråga om vilka som har förutsättningar för att få ett jobb eller inte?

Anton Abele