Ett vinsttak är ett svek mot kvinnorna
Debattörerna: Förslaget är djupt antifeministiskt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-09-07
DEBATT. Frågan om vinster i välfärden har varit en utdragen fråga för Socialdemokraterna. Men i söndags kom beskedet att regeringen kommit överens med Vänsterpartiet att införa vinsttak för privata välfärdsföretag inom skola och omsorg. Detta är ett oseriöst förslag som kommer försätta många småföretag i konkurs.
Det är under all kritik att en regering som kallar sig feministisk vill ge kvinnor nästintill näringsförbud, och detta i en tid när Sverige behöver fler jobb, inte färre.
Vänsterpartiets förslag om begränsningar av vinster i välfärden är inte bara ett förslag som går emot den fria företagsamheten och strider mot marknadsekonomins principer. Det är också ett förslag som är djupt antifeministiskt. Det finns ingen bransch där så många kvinnor driver och leder företag som i välfärdssektorn.
Grunden för Vänsterpartiets hårdnackade motstånd finns i argumentet att våra skattepengar inte ska gå till företagens vinster. Trots detta lade Vänsterpartiet i juni fram ett förslag som går ut på att staten garanterar intäkterna de första 10–15 åren för de bolag som bygger till rimliga hyror i glesbygden.
Våra skattepengar ska alltså användas för att byggbolagen inte ska kunna gå med förlust. Varför får skattepengarna gå till byggföretag men inte till välfärdsföretag?
Det är inget annat är ett hyckleri att det ska finnas ett förbud mot vinster för företag i välfärdssektorn medan det ska finnas en garanti mot förluster för företag i byggbranschen.
Kvinnors inträde på arbetsmarknaden har varit starkt kopplad till den offentliga sektorns framväxt. Många kvinnor fick arbete i den expanderade vård- och omsorgssektorn under 60- och 70-talet. Jobben betraktades som kvinnoyrken och hade låga löner. De offentliga monopolen inom välfärdssektorn har under lång tid hållit tillbaka lönerna. Utan olika arbetsgivare som konkurrerar om personalen finns inga incitament som driver upp lönerna.
Det kanske sticker lite extra i ögonen på vänstern när en kvinna vägrar att rätta in sig i ledet, låta facket förhandla lönen och snällt ta det där jobbet som staten ger henne. I stället är det kvinnor som har tagit chansen.
De har sagt upp sig därför att de har haft en idé som de vill förverkliga. Den feministiska regeringen borde i stället för att vingklippa dem, hylla dem för att de vågade ta steget att säga upp sig för att i stället vara med och bidra till utvecklingen av vår gemensamma välfärd.
Vänsterpartiet försöker ständigt att utmåla välfärdsföretagarna som stora bolag som tjänar massa pengar.
De flesta företagare inom välfärdssektorn är hårt arbetade människor som försöker få sitt företag att gå runt. Av drygt 14 000 vård- och omsorgsföretag har 93 procent färre än 20 anställda och 87 procent av vårdföretagen har färre än tio anställda.
De jobb som välfärdsföretagarna har skapat kan inte staten skapa. Det är bara företagare som kan göra det.
För många som står långt ifrån arbetsmarknaden, inte minst utrikesfödda kvinnor, så är jobben inom välfärdssektorn ett första steg in.
Välfärdens entreprenörer ska inte ses som konkurrenter om arbetskraften, utan ett innovativt komplement för att klara kompetensförsörjningen till vård, skola och omsorg.
Feminism år 2017 handlar om att stötta de kvinnor som är starka, modiga och som inte vill tas hand om.
De efterfrågar inte extrastöd eller hjälp utan endast samma villkor som män som driver företag har. Nämligen att de också ska kunna tjäna pengar på sin kompetens, sitt jobb och sitt kunnande.
Har regeringen verkligen råd med Vänsterpartiets politik i en tid när vi behöver fler företag som är med och skapar jobb, inte minst inom välfärdssektorn.
Gulan Avci, ordförande Liberala Kvinnor
Anna Manell, styrelseledamot Liberala Kvinnor
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.