Regeringen kan göra mer för utsatta migranterna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-05-13
Amnesty, Byggnads m fl debattörer: Sluta blunda för de slavliknande villkoren
Det är dags att sluta blunda för den situation som många migrantarbetare befinner sig i.
1 200 migranter har redan dött inför fotbolls-VM i Qatar medan ännu fler skadats på byggarbetsplatserna, enligt en färsk Amnesty-rapport. Samma rapport visar att det kan ta över ett år för migrantarbetare från Nepal att betala tillbaka de skulder de dragit på sig för avgifter till olika mellanhänder under sitt arbete i Qatar.
De fråntas sina pass och får inte lön på månader. När de gör en polisanmälan anklagar arbetsgivaren dem för påhittade brott och flera har utsatts för svår misshandel. Andra människorättsorganisationer har rapporterat om samma situation för migranter som byggt arenorna inför OS i Sotji.
Idag möts världens regeringar i Stockholm vid det Globala forumet för migration och utveckling (GFMD). Som ordförandeland har Sverige nu en unik möjlighet att lyfta frågor om migranters mänskliga rättigheter.
Men regeringen har istället som främsta fokus under ordförandeskapet att "öka de positiva effekterna för utvecklingsländer av arbetskraftsinvandring" och "migrationens bidrag till ekonomisk och social utveckling".
Världens 232 miljoner migrantarbetare ger ett enormt bidrag till världsekonomin. Summan de skickar hem beräknas vara tre gånger högre än världens samlade bistånd. Med tanke på detta borde krav på mänskliga rättigheter vara en självklarhet. Men istället ses denna viktiga grupp arbetstagare enbart som en pool av billig och flexibel arbetskraft av staterna i GFMD.
Inom GFMD diskuteras inte heller hur världens länder ska se till att de globalt antagna minimivillkoren för arbete, FN-organet ILO:s konventioner, ska gälla alla.
De hårdbevakade gränser och strikta regler för arbetskraftsinvandring som råder i många av världens länder gör att migranter hamnar i en mycket svår situation.
Utan mänskliga rättigheter i arbetslivet är det sannolikt att de återvänder med skulder i stället för pengar eller hamnar i tvångsarbete. Enligt ILO tvångsarbetar idag minst 21 miljoner människor och många är migranter.
Även i Sverige och andra EU-länder jobbar miljontals papperslösa under slavliknande villkor och vi läser allt oftare om bärplockare och skogsarbetare som tvingas återvända skuldsatta till sina hemländer.
Tyvärr är Sverige passivt när det gäller att trycka på för migranters rättigheter och har struntat i att införliva flera internationella konventioner i lagstiftningen.
Varken Sverige eller något annat EU-land har exempelvis skrivit under FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter. Konventionen ger bland annat migrantarbetare rätt att organisera sig fackligt, vilket är viktigt för att de själva ska kunna driva krav på bättre arbetsvillkor.
Sverige har inte heller skrivit under ILO:s konvention 189 om rättigheter för hushållshållsarbetare – världens största yrkesgrupp – varav ett stort antal är migranter och ofta mycket utsatta. Sverige är tyvärr också ett av de länder som hittills varit negativa till det bindande protokoll som ska komplettera och modernisera ILO:s konvention 29 mot tvångsarbete, och som världens ILO-länder ska rösta om i juni.
Om migration ska leda till en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling måste migrantarbetares rättigheter tas på allvar.
Vi uppmanar därför regeringen att skriva under de konventioner som finns för att säkra migranters rättigheter. Sverige måste också verka för att migrationsfrågor diskuteras utifrån ett rättighetsperspektiv, både i GFMD liksom i andra internationella sammanhang.
Anna Lindenfors
Kristina Henschen
Annica Sohlström
Johan Lindholm
Per-Olof Sjöö
Bengt Sandberg
Hans Öhlund
Jonas Wallin
Janne Rudén
Mikael Johansson