Kina ska inte få köpa våra viktiga företag
L: Stoppa diktaturer från att utnyttja krisen och ta över kritisk svensk infrastruktur
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-03-31
DEBATT. En av följderna av coronapandemin är att priserna på svenska bolag fallit rekordsnabbt. Företag som äger och driver kritisk infrastruktur löper risk att falla i händerna på diktaturer om vi inte sätter stopp för utländska direktinvesteringar som hotar rikets säkerhet.
Vi måste skyndsamt säkerställa att utländska investeringar och upphandlingar i kritisk infrastruktur granskas för att säkerställa att Sverige inte hamnar i beroendeställning till diktaturer.
Det har aldrig varit billigare för utländska investerare att köpa svenska bolag. På tio år har kronan tappat drygt 40 procent mot dollarn och under året har Stockholmsbörsen tappat nästan 30 procent.
Kina är ett av de länder som har bedrivit en aggressiv direktinvesteringskampanj i Sverige. I slutet av 2019 publicerade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en kartläggning över kinesiska bolagsförvärv i Sverige. 51 svenska bolag, med hundratals dotterbolag har fått kinesiska staten som huvudägare under 2000-talet.
Finanskrisen föranledde många av dessa uppköp, exempelvis köpet av Volvo Cars 2010. Det finns uppenbara allvarliga risker med att totalitära stater förvärvar bolag som skulle kunna agera med odemokratiska intressen.
Som liberaler är vi tydliga med att politiker inte ska styra eller detaljreglera marknader och valutakurser. Däremot är det politikers skyldighet att ta ansvar över rikets försvar och skapa goda långsiktiga förutsättningar för svenska bolag, svenskt kapital och för Sveriges framtida välstånd.
Sverige saknar ett system som granskar investeringar och upphandlingar efter deras effekter på rikets säkerhet. Regeringens påbörjade arbetet med att ta fram ny lagstiftning är i rätt riktning, men mer behövs tidigare, innan skadan redan är skedd.
Därför föreslår Liberalerna:
- Granska utländska direktinvesteringar i skyddsvärda områden. Kritisk infrastruktur, kritisk teknologi och känsliga personuppgifter måste skyddas från främmande makt. Vi behöver en granskningsmyndighet som, utifrån grundperspektivet att utländska investeringar är nödvändiga för svensk välfärd, garanterar att potentiellt fientliga investeringar stoppas.
- Tidigarelägg utredningen om utländska direktinvesteringar från slutet av år 2021 till under år 2020. Slutet av 2021 kan gott och väl delar av den infrastruktur som är skyddsvärd vara såld. Vi måste agera raskt under extraordinära omständigheter.
- Granska upphandlingar som berör drift av kritisk infrastruktur. Hamnar, spår och personregister måste säkras. Upphandlingar som berör skyddsvärda områden behöver granskas ur ett säkerhetsperspektiv.
Samtidigt som vi granskar för att garantera att investeringar i Sverige inte kan ske med fientligt syfte, måste vi värna om frihandel och fria marknader.
Sverige är en handelsnation som är beroende av utländska investeringar, på samma sätt som vi är beroende av att kunna investera utomlands. 600 000 till 700 000 svenskar går till jobbet varje dag i ett utlandsägt bolag.
Vi vill utveckla den internationella handeln genom fler frihandelsavtal som skapar välstånd för alla parter. Men för att den internationella handeln ska fungera, måste det också finnas kontrollinstanser som ser till att investeringar i Sverige inte överlämnar kritisk infrastruktur till främmande makt.
Vi vill inte stoppa handel och samarbete – tvärtom. Samtidigt måste vi höja ambitionerna för Sveriges försvar. Medan världen har blivit mer osäker och odemokratiska stater rustat upp, har Sverige halkat efter. Liberalerna vill vända den utvecklingen. Frihet måste försvaras.
Konstruktion, drift och ägandeskap av kritisk infrastruktur får inte bli spelpjäser som kan användas mot oss av diktaturer eller annan främmande makt. Sverige ska stå rustat att självständigt kunna stå pall under globala kriser. Kritisk svensk infrastruktur ska inte ägas av totalitära stater.
Johan Pehrsson, gruppledare och riksdagsledamot (L)
Arman Teimouri, näringspolitisk talesperson och riksdagsledamot (L)
Allan Widman, försvarspolitisk talesperson och riksdagsledamot (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel