Temavecka inte nog för att förklara klimathotet
Grundskollärare: Läroplanens krav på lärande för hållbar utveckling följs inte
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-08-18 | Publicerad 2021-08-04
DEL 9 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE
Kunskap om Förintelsen nådde effektivt ut till Sveriges skolor tack vare ett politiskt initiativ 1997 “Om detta må ni berätta”. Den globala uppvärmningen och de enorma klimatförändringar vi står mitt i i dag kräver ett liknande initiativ, skillnaden är att detta må vi göra något åt nu. Inte berätta om sen.
Detta är ett upprop till stöd för Sveriges lärare och elever. Ett upprop för att visa att vi vuxna på allvar lyssnar till barnens nödrop. Barn och unga ska inte tvingas skolstrejka för att vi ska förstå allvaret. Politiskt stöd krävs nu för att skolan ska kunna ge barn och unga den kunskap, handlingskraft och det hopp de behöver för att leva i ett samhälle där klimatförändringar är en realitet och omställning ett faktum.
Utan en utbildad befolkning som förstår vilka drivkrafter som skapar våra globala problem, kommer vi inte att nå vare sig klimatmålen eller hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Vi befinner oss i en kris, ett nödläge. Skolan utmanas också av klimatfrågan, men ämnet är inte prioriterad på det sätt det bör vara i grundskolan. I läroplanen står att lärande för hållbar utveckling (LHU) ska genomsyra all skolundervisning i samtliga ämnen, men så sker inte i dag.
Arbetsbelastningen för lärarna är extremt hög, med krav från alla möjliga håll. Det i sig är ohållbart. Allt kan inte heller läggas på eldsjälarna. Om hållbarhet ska kunna genomsyra all undervisning enligt läroplanen, då krävs mer än någon enstaka temavecka per läsår.
I en studie från juni 2021 har samtliga lärarprogram på Stockholms universitet granskats. Studien visar att det är 3 procent av totalt 289 granskade kursplaner som innehåller examinerande kursmål rörande lärande för hållbar utveckling (LHU).
Undervisningen kan omöjligt fungera om lärarna inte får den grund- och fortbildning som krävs inom lärande för hållbar utveckling (LHU). Utan ett ämnesövergripande tillvägagångssätt och fungerande läromedel blir det också svårt för eleverna att förstå sammanhang och agera i enlighet med en hållbar utveckling.
Om inget görs tar vi ifrån de unga möjligheten att stå rustade inför en framtid som är mer oviss än någon som någon tidigare generation stått inför.
Därför behöver Sveriges lärarkår backas upp och mobiliseras. Vi instämmer i tidigare debattartiklar från bland andra Våra barns klimat och Rädda Barnens ungdomsförbund ”Klimatlyft skolan" och ”Klimatpolitiken strider mot barnkonventionen” som båda kräver att politiken agerar för att kunskapsnivån i hållbarhetsfrågorna höjs.
Politiker, det är dags att göra läxan och genomföra Agenda 2030 i praktiken, även i skolan. Vi behöver inte nya utredningar om lärande för hållbar utveckling (LHU) - de finns redan.
Naturvårdsverkets utredning från oktober 2020 ger förslag om att kompetensstärka Sveriges lärarkår, utifrån Parisavtalets överenskommelse och Climate Action Empowerment. Utredningar från Naturskyddsföreningen och Våra barns klimat går på samma linje. Utgå nu från de kartläggningar som redan gjorts och gå direkt till aktiv handling. Tiden håller nämligen på att rinna ut.
Många organisationer, föreningar och företag, stora som små, har sedan länge insett behovet av kompetensinsatser och läromedel för hållbar utveckling inom skolan. Detta arbete har accelererat sedan Parisavtalet skrevs 2015. Därför finns en bred palett av läromedel och fortbildningar att använda. Startsträckan kan därmed göras kort.
Vår uppmaning till er politiker är: Hållbarhetslyft skolan! Med stöd av följande skolschema kan vi öka chanserna att nå målen:
Måndag: Genomför en nationell fortbildningssatsning av Sveriges lärarkår och se över lärarutbildningen. Våra lärare behöver stöd för att kunna och orka vara de vägledare som stöttar eleverna både kunskapsmässigt och känslomässigt i klimatförändringens tid och hjälper barnen till handling.
Tisdag: Ge lärarna stimulans för genomförandet. Ge resurser och utrymme för att delaktighet och lärande för hållbar utveckling ska genomsyra allt på schemat såsom Håll Sverige Rent förespråkar.
Med kunskap och stöd kan lärarna bygga upp en kapacitet för att genomföra uppdraget i läroplanen om hållbar utveckling. Ge tydliga direktiv till alla huvudmän att prioritera lärande för hållbar utveckling (LHU) och att samtidigt avlasta lärarna från annat. Inför också LHU-samordning i varje kommun. Låt det även innebära en karriärmöjlighet, likt förstelärare, att engagera sig för hållbar utveckling i skolan
Onsdag: Inför ett statsbidrag för skolan såsom Klimatklivet finns för omställning i andra delar av samhället. Möjliggör för skolor att söka finansiella medel för att få mer resurser till lärande för hållbar utveckling (LHU) utifrån de övergripande kraven som är lika för alla skolor. Det innebär att de kan agera utöver ojämlika kommunala skolbudgetar. Detta är en rättvisefråga. En skolgång genomsyrad av LHU kommer påskynda en omställning i hela civilsamhället.
Torsdag: Satsa på ett gemensamt resurscentrum och en läromedelsplattform för LHU. Det finns redan en palett av olika verktyg att använda i undervisningen, men vida utspritt och tidskrävande för lärare att hitta. Allt från Skolverkets lärmoduler till metoder, skolmaterial, färdiga lektionsupplägg och läromedel. Dessa behöver synliggöras och beskrivas på en gemensam plats för att underlätta för lärare. Visa här på goda exempel nationellt och internationellt och gör fler bibliotek ansvariga för läromedel i nära samverkan med pedagoger och elever.
Fredag: Granska och följ upp undervisning av hållbarhet i praktiken. Det brister inte i styrdokumenten utan i uppföljningen. Lärande för hållbar (LHU) utveckling finns inskrivet i läroplanen och ska genomsyra all undervisning, på alla nivåer, oavsett ämne. Det ligger i linje med UNESCO:s deklaration för LHU från maj 2021. Ta vid och lägg in en högre växel där pandemin satte stopp. Bredda och fullfölj Skolinspektionens kvalitetsgranskning för bättre kännedom om tillämpning av LHU i praktiken.
Kära politiker, välkomna till höstterminen 2021 och kommande läsårs intensiva, meningsfulla och avgörande arbete med lärande för hållbar utveckling. Resultatet av ert arbete kommer att bedömas hårt av dagens barn och unga. Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer de att få leva med.
Vilket betyg vill ni uppnå?
Camilla Abramsson, Frida Kjellgren, Linda Vestberg, grundskollärare och grundarna av Utbildningscentret Spilloteket, Jämtland
Cecilia Hagberg, processledare inom hållbar utveckling, Utbildningscentret Spilloteket, Jämtland
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.