EU ska inte styra över svenska arbetstider
20 SD-politiker: Regeringen måste stoppa tvånget om ”11 timmars dygnsvila”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-04-29
DEBATT. Är den svenska modellen på arbetsmarknaden hotad? EU har riktat kritik mot de svenska kollektivavtalen som nu slår brett över hela landet.
Det rör sig om ett EU-direktiv med det omvälvande tvånget om ”11 timmars dygnsvila” som i korthet går ut på att arbetstagaren ska ha rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod.
Det låter kanske rimligt, men det är tondövt inför den verklighet som många i extremt viktiga yrken brottas med.
I dag kan nämligen många yrkesgrupper lägga scheman som passar dem och arbetsgivarna, vilket ligger i bådas intresse. Det handlar om de som jobbar natt, exempelvis för att bevaka patienter eller släcka bränder.
De kan då jobba mer under en kortare period för att sedan vara lediga en längre tid därefter. På så sätt kan de få ihop jobb med privatliv och dessutom få den återhämtning de är nöjda med. EU vill nu stoppa detta system.
Det nuvarande svenska systemet bygger på frivillighet där arbetstagarna själva efterfrågar den flexibla schemaläggningen.
Andra yrkesgrupper som vill ha ”11 timmars dygnsvila”, exempelvis inom industrin, har det redan med existerande regler.
Att motsätta sig EU-tvånget handlar alltså helt enkelt om att bevara det fungerande svenska systemet, som anpassas efter olika typer av yrken och livssituationer.
EU:s schematvång har också kritiserats hårt. Vårdgivare vi varit i kontakt med suckar uppgivet att de högre upp inte vet vad de håller på med.
I första hand är det EU:s fel, men även politikerna, som är ovilliga att ta strid för svenska modellen, och facken och arbetsgivarorganisationerna, som uppvisar en ovilja att stå upp för de som jobbar ute i verksamheterna, har ett ansvar.
Enligt gruppen ”Skydda räddningstjänstens arbetstider” överväger 74 procent av brandmännen att lämna sina jobb om föreslagna schemaförändringar blir verklighet. 97,8 procent uppger att de föreslagna förändringarna inte kommer ge möjlighet till bättre återhämtning.
EU-tvånget riskerar att leda till ännu större svårigheter att rekrytera och behålla personal i branscher där det redan är skriande brist.
Alarm ambulansförbundet och Brandmännens riksförbund har tagit strid mot de nya reglerna. Men tyvärr har inte fackförbunden som organiserar stora delar av vården varit lika beskyddande om sina anställda.
Exempelvis har Kommunal och Vårdförbundet redan accepterat de nya reglerna, vilket drabbar exempelvis många vårdgivare.
Konsekvensen av att likt SKR samt Kommunal och andra fackförbund vika sig för EU och införa strikta regler enligt EU-direktivet blir att viktiga yrkesgrupper i vårt samhälle får sämre scheman, sämre förutsättningar för återhämtning och en mycket jobbigare livssituation.
Detta är absolut det sista Sveriges regioner och kommuner behöver i tider av svår ekonomisk situation där stora besparingar väntas och med svårighet att rekrytera personal.
Det finns, som alltid, argument för och emot de nya reglerna, men i grund och botten handlar detta om EU:s överstatlighet.
För även om politiker, SKR, Kommunal och andra fackförbund inte hade behövt lägga sig platt för EU och försämra för viktiga yrkesgrupper i vårt samhälle, så är detta ett problem vi får med EU-medlemskapet.
På senare tid har vi sett EU lägga sig i svensk beskattning, migration, minimilöner och alltså arbetsscheman. Men detta är utöver det tusentals andra frågor de närmast dagligen bestämmer, över svenskarnas huvuden, som få känner till.
Om vidden av EU:s klåfingrighet varit känd skulle nog svenskarnas positiva inställning till EU sett annorlunda ut.
Vi måste sätta ner foten mot EU. De styrande politikerna på nationell nivå måste förstå att Sverige kan tvinga fram undantag för att bevara den arbetsmarknadsmodell som visat sig vara så framgångsrik.
Vi har sett andra EU-länder, exempelvis Danmark och tidigare Storbritannien, som genom att ta strid också fått flera undantag. Sverige är historiskt sett uselt på att vinna sådana fördelar men striden om det svenska snuset är ett bevis på att det går om man bara vill.
Att direktivet är gammalt, från 2003, är ingen ursäkt för att inte försöka göra situationen bättre. Man måste alltid anpassa sig efter hur läget är just nu.
Vi uppmanar därför regeringen att ta upp frågan i EU och begära undantag för Sverige. På så sätt skulle vi kunna undvika att krossa ett väl fungerande system som gett anställda möjlighet att påverka sina arbetstider och balansera arbetslivet med privatlivet.
Kent Ekeroth, oppositionsråd, Region Dalarna (SD)
Håkan Lösnitz, regionråd VGR (SD)
Msciwoj Swigon, oppositionsregionråd och gruppledare, Region Stockholm (SD)
Paul Svensson, regionråd, Region Skåne (SD)
Jonathan Othén, regionråd, Region Uppsala (SD)
Richard Svensson, gruppledare, Region Östergötland (SD)
Patrik Nyström, oppositionsråd Örebro län (SD)
Elin Jensen, oppositionsråd Örebro län (SD)
Dan Rasmusson, oppositionsråd, Region Västernorrland (SD)
Petter Nilsson, gruppledare, Region Västerbotten (SD)
Per-Ola Ahlström, oppostionsråd, Region Dalarna (SD)
Håkan Nyborg, regionråd Jönköpings Län (SD)
Lars Engelbrektsson, gruppledare, Region Gotland (SD)
Fredrik Thomasson, politisk sakkunnig, Region Blekinge (SD)
Camilla Karlman, oppositionsråd, Blekinge (SD)
Gisela Carstinge, oppositionsråd, Region Västmanland (SD)
Ingvar Jonsson, oppositionsråd, Region Västmanland (SD)
Ronny Karlsson, gruppledare, region Jämtland-Härjedalen (SD)
Marianne Sandström, oppositionsråd SD Norrbotten (SD)
Stina Isaksson, gruppledare, Region Halland (SD)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.