Moissis Nikolaidis (S): Avgå, Veronica Palm
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2013-04-17 | Publicerad 2013-04-16
Hanteringen av Omar Mustafa-affären är en katastrof för Socialdemokraterna i Stockholm
Jag har alltid tyckt om Veronica Palm. Inte minst på grund av hennes värderingar. Men det är en sak att gilla en person politiskt och en annan sak huruvida personen i fråga är lämplig att axla ett tungt politiskt uppdrag. Som situationen kring Omar Mustafa har utvecklats så ser jag inte någon annan utväg än att hon avgår som ordförande i Stockholms arbetarekommun.
Man måste alltid ta ansvar för sina politiska gärningar. Det Palm har bidragit till är en katastrof för Stockholms arbetarekommun, och för partiet centralt. Partiet har förlorat två politiskt starka kamrater i partistyrelsen: Ylva Johansson och Anders Ygeman, som båda hade ansvar för tunga frågor hos partiet i riksdagen. Att valet till platsen som ledamot i partistyrelsen föll på Omar Mustafa gjorde inte saken bättre.
Det framgick aldrig i Veronica Palms framträdande för pressen att huvudskälet till nomineringen av Mustafa var att partiorganet måste spegla samhället i övrigt, en ambition vi som parti borde vara stolta över. Som ordförande var hon också skyldig att skydda partiet – och Omar Mustafa.
Redan förra året när Mustafa blev nominerad till Arbetarekommunens styrelse borde hon ha agerat. Som ordförande hade hon blivit informerad om att SKMA (Svenska kommittén mot antisemitism) hade riktat stark kritik mot Omar Mustafa. Hon borde ha insett allvaret i det hela. Hon borde ha pratat med Omar Mustafa och gjort klart för honom att det inte går att ha en ledande position i vårt parti och samtidigt bjuda in personer med extrema, hatiska och rasistiska åsikter i egenskap av ledare för en annan organisation. Oavsett om syftet var gott så är det något som strider mot socialdemokratiska värderingar. På så vis hade hon skyddat Omar Mustafa och partiet i övrigt. Mustafas organisation hade fått en chans att sluta bjuda in extrema personer och han hade kunnat sitta i partistyrelsen i dag och vara en tillgång för partiet, precis som det var tänkt. Tyvärr agerande hon inte så, och själv kunde hon inte fatta allvaret i det hela. Det verkade inte heller som att Omar, efter att han blivit invald i partistyrelsen, riktigt förstod vad kritiken handlade om. Man såg från början att det inte skulle komma några bra svar från hans sida, men i och med att kritiken växte blev han tydligare och tydligare.
Veronicas handlingsförlamning när affären började blåsas upp i medierna ledde till en situation där hon höll partiledningen som gisslan. Partistyrelsen hamnade i ett läge där man riskerade att hamna fel oavsett vad man sa. Det var Stockholms arbetarekommun som nominerade Mustafa. Därmed hade man det politiska ansvaret och skyldigheten att sköta frågan och reda ut det hela. Men inte ens hans avgång kunde Palm klara av att hantera på ett värdigt sätt. Hennes felaktiga agerande kommer att ses som ett skolboksexempel i åratal framöver. Utan att ha för avsikt att vara elak så måste jag säga att man måste anstränga sig ordentligt för att allt ska kunna gå så fel som det gick. Sämre kunde det faktiskt inte bli.
Med detta vill jag uppmana Veronica Palm att avgå från posten som ordförande i Stockholms arbetarekommun. Situationen är ohållbar, som hon själv uttryckte det. Arbetarekommun behöver en starkare ledning och tack och lov så har vi flera politiskt starka partikamrater att välja mellan. Ylva Johansson, Anders Ygeman eller Dag Larsson skulle vara jättebra förslag. Socialdemokraterna i Stockholm förtjänar en bättre ledning som ska leda oss till valseger nästa år.
Moissis Nikolaidis (S)
Representantskapsombud i Stockholms arbetarekommun
Tidigare kommunfullmäktigeledamot i Stockholm