Låt Sverige visa vägen till intelligentare energi
Hela EU:s energiförbrukning kan minska med 30 procent genom klokare användning av allt från hushållsapparater till byggindustri.
Hundratals miljoner människor i tredje världen vill leva lika energislösande som Europas medelklass. Det vore ett mycket säkert sätt att få jorden att kollapsa.
Därför är frågan hur vi använder energin en ödesfråga.
I dag sker den sista manglingen inför regeringens energiproposition.
Aftonbladet Debatt publicerar en manande text av tunga företrädare för svenskt näringsliv, universitet och miljöorganisationer.
Den visar hur Sverige kan ta ledningen i Europa för intelligent energianvändning.
Risken för höjd medeltemperatur på jorden med allvarliga följder för klimatet, som översvämningar, extrem torka och kyla, känns skrämmande och nära. Det är lätt att känna sig maktlös och otillräcklig inför framtida klimatproblem.
Formerna för energianvändningen är den största orsaken till problemet. Skall vi komma tillrätta med problemen krävs både ny teknik och en långt intelligentare användning av energin, särskilt som vi vet att Kyoto-målen bara är en liten början för att klimathotet skall kunna avvärjas.
Till låga kostnader kan 30
procent av energin sparas in
Potentialerna att utnyttja energin effektivare är mycket stora. Uppvärmning, belysning, hushållsapparater, transporter, industriell tillverkning, byggande – på alla dessa områden finns det stora möjligheter att minska energianvändningen.
Därför kan man säga att intelligentare energianvändning är ”en stor sak i små portioner”. Utmaningen är att finna de rätta formerna för att föra samman alla de små bäckarna till en å. Då blir potentialen enorm!
Beräkningar visar att man till låga kostnader skulle kunna effektivisera bort mer än 30 procent av den energi som används inom EU. Med ny och bättre teknik kan vi gå ännu längre. I syfte att främja bättre energihushållning och minska klimatutsläppen har parlamentariker från alla EU:s medlemsstater skrivit under ett upprop för ett ”Energiintelligent Europa”.
EU-kommissionen har svarat positivt på förslaget och vill nu etablera en särskild myndighet för detta ändamål på europeisk nivå. Den svenska regeringen har nu ett strålande tillfälle att ta ledningen i detta arbete, bland annat genom att verka för att den nya myndigheten hamnar i Sverige.
Sverige var tidigare ett föregångsland vad gäller energieffektivisering. Under senare år har intresset svalnat. Frågan har låg prioritet inom näringsdepartementet. Kan skälet till ointresset vara att producenterna av energieffektiv teknik inte är en lika välorganiserad lobbykraft som den traditionella kraftindustrin?
Näringsdepartementet har i en utredning om effektivare energianvändning tecknat en dyster bild av möjligheterna för energisparande, betydligt mörkare än kollegorna i Storbritannien och EU-kommissionen. Genom att förlägga den nya EU-myndigheten till Sverige skulle den svenska passiviteten inom detta viktiga område kunna brytas.
Regeringen och riksdagen har dessutom en ypperlig chans att i vårens behandling av energipropositionen lägga fram förslag som leder till ett mera energiintelligent Sverige. Riksdagens alla partier har en möjlighet att göra gemensam sak med sina kollegor i Europaparlamentet och låta Europa ta ledningen i arbetet mot ett mera miljöanpassat energisystem.
Om Sverige och Europa lyckas utveckla innovativa vägar för att effektivisera energianvändningen kan det ge positiva effekter även på andra ekonomier.
I Kina, Indien, Indonesien, Sydafrika och Brasilien finns hundratals miljoner människor som vill uppnå samma konsumtionsnivå som den europeiska medelklassen. En sådan utveckling skulle med dagens struktur på energianvändningen leda till en katastrof för klimatet. Inte minst därför måste vi på alla områden sträva efter produktions- och konsumtionsmönster som är energisnåla, det vill säga mer intelligenta.
Här följer sju förslag som bör ingå i den kommande energipropositionen:
1. Forskningsanslagen för effektivare energianvändning måste ökas. Lika viktigt är att se till så att forskningsresultaten omsätts i handling. Här kan stat och kommun göra mycket både som pådrivare och beställare.
Under 1980-talet ledde tuffa svenska miljökrav på minskade klorutsläpp till att svensk pappersindustri kom att ligga långt framme på teknikområdet. Samma sak kan göras igen, denna gång för att minska koldioxidutsläppen. Att ställa höga krav på prestanda och driva på den tekniska utvecklingen genom teknikupphandling har visat sig vara en verksam metod.
Vi måste få till stånd ett effektivare energiutnyttjande i Europa genom smarta gemensamma lösningar. För att åstadkomma detta måste de nordiska länderna verka för mer gränsöverskridande samarbete mellan de europeiska länderna genom samkörningsförbindelser, skapa möjligheter för samarbete inom traditionell teknologi och för nya lösningar samt öka incitamenten för energieffektivisering.
2. Informationen till konsumenterna om energieffektiv och koldioxidsnål utrustning måste förbättras. Det är lätt som konsument i dag att missa fördelarna, både ekonomiskt och miljömässigt, med att köpa effektivast möjliga kylskåp, frys, tvättmaskin etc.
Parallellt med detta måste kraven på producenterna av elektronisk utrustning skärpas, i första hand genom beslut om striktare normer för energiförbrukningen på EU-nivå.
3. Staten bör stimulera introduktionen av ”intelligenta hus”, där behoven av energi för värme, ventilation och belysning ligger på ett minimum. På motsvarande sätt bör energifrågorna uppmärksammas vid all renovering. Ytterligare ett förslag som bör prövas är att sänka fastighetsskatten för hus med låg energiåtgång.
4. Konsumenterna måste faktureras efter faktisk elförbrukning. Endast så kan vi begränsa efterfrågan på el under s k höglast. Omedelbara och korrekta prissignaler på timnivå skulle innebära stora miljövinster.
5. I flertalet fall är det billigare att investera i energisparande än att bygga ny kraftproduktion. Men elleverantörerna har få incitament i dag att uppmuntra till bättre energihushållning i konsumentledet. Vi behöver ett system för s k Demand-Side Management. Ett förslag kan vara att inrätta en fond för energi-effektivisering på samma sätt som man gjort i Finland, Danmark och England.
6. Stimulera utbyggnaden av kraftvärme, det vill säga när spillvärmen vid elproduktionen utnyttjas för uppvärmning av lokaler och bostäder. Minst 30 TWh ytterligare kraftvärme är möjlig i Sverige. Vidare måste skatter och avgifter utformas så att det blir lönsamt att producera el från förnybara energikällor.
7. Se till så att olika byggnader ägda av staten, som t ex riksdagen och kanslihuset, blir föredömen ur energisparsynpunkt. Endast fordon med låg energiförbrukning – eller drivna på el eller förnybar energi – accepteras inom statlig och kommunal upphandling.
Med den framväxande europeiska marknaden för el kommer det svenska elpriset successivt att öka. Det är därför god politik att redan nu underlätta övergången till ett mera energieffektivt samhälle. Både hushåll och företag tjänar på detta. Därtill är exportmöjligheterna goda för energiintelligent teknik.
För att sammanfatta: Att använda energin mera intelligent är ett ypperligt exempel på hur ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och bättre miljö kan gå hand i hand. Sverige har jordens chans att ta ledningen i detta arbete på Europanivå!
Anders Wijkman
EU-parlamentariker (kd)
Svante Axelsson
Generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen
Birgitta Hambræus
f d riksdagsledamot (c)
Stefan Edman
Biolog och författare
Berndt Ekholm
Riksdagsledamot (s)
Arne Elmroth
Professor, Lunds tekniska högskola
Inger Segelström
Ordf i socialdemokraternas kvinnoförbund
Jonas Sjöstedt
EU-parlamentariker (v)
Björn Karlsson
Professor, Linköpings universitet
Christian Kornevall
ABB
Lars Nilsson
Docent, Lunds tekniska högskola
Sara Nilsson
Miljöstrateg, Växjö kommun
Peter Söderbaum
Professor, Mälardalens högskola
Axel Wenblad
Skanska