Renägande samer har mycket makt
Marianne Johansson: Vi icke renägande samer hörs och syns ingenstans.
I en debattartikel i Aftonbladet den 4 juli anklagar Victoria G Harnesk Sveriges politiker för att nonchalera den samiska minoritetens rättigheter. Hon menar att politikerna är rädda för att förlora röster genom att vara samevänliga.
Jag vill påstå att svenska politiker är barnsligt rädda för att bli anklagade för rasism och diskriminering. Så rädda att de låtit renägarna ta över hela rollen som Sveriges urbefolkning.
De samer som Victoria G Harnesk talar för, är endast de tio procent renskötande samer som finns i Sverige.
Vi icke renägande samer hörs och syns ingenstans.
Många norrländska markägare är samer, eftersom det var samerna som på statens begäran koloniserade Norrland, men LRF (Lantbrukarnas riksförbund) för inte vår talan. LRF är så oerhört rädda för att bli sammankopplade med diskriminering och rasism, att man har väldigt svårt att föra sina medlemmars talan överhuvud taget mot samebyarna och Svenska samernas riksförbund (SSR). Ofta sitter tyvärr LRF i knät på rennäringen, åtminstone på riksnivå.
Jag kan inte alls hålla med Victoria G Harnesk om att man kan utläsa i tidningen om ett brott begåtts av en renägare. Det är snarare så att den norrländska läsaren vet att den brottsmisstänkte är en renägare på grund av själva händelsen, eller genom ryktesspridning. Tidningarna är jätterädda för att peka ut renägare i sådana sammanhang.
Renägande samer i samebyarna är en liten skara mycket privilegierade människor som lever på statliga subventioner och redan i dag – tillsammans med staten – härskar över land och vatten i norra Sverige. Att som ursprungssame utanför samebyn få tillstånd att jaga och fiska på förfädernas land och vatten är mycket svårt, då samebyn oftast sätter sig emot det. Samebyarna, ivrigt påhejade av staten, styr över människors rätt och möjlighet att leva här. Nordisk samekonvention och Heugrens tolkning av ILO 169 ger inte samebyarna nya rättigheter, men de ger legitimitet åt de olagliga rättigheter som samebyarna redan utövar i dag.
Dessa konventioner i svensk tappning strider mot flera av artiklarna i FN:s konvention om mänskliga rättigheter, och kan mycket väl, om de antas, starta ett inbördeskrig här.
Victoria G Harnesks debattartikel ger bilden av att alla samer är renägare, och att de är undanskuffade och osynliggjorda i vårt samhälle.
Jag vill påstå att den bilden inte är sann.