Korta, korta, KORTA!!!
Debattskolan del 12 – om textlängd
Det är klokt att vara kort. Men det är svårt också.
Det är en väldig skillnad på muntliga föredrag, böcker och inlägg i tidningsdebatter. Vi klarar att lyssna på långa, osammanhängande tal, där vi i tidningen skulle hoppa till slutmeningen och sen inse att början inte var mödan värd. Böcker vill vi helst ha långa, och där läser vi långa texter.
I en tidning föredrar även vana läsare de korta bidragen.
Ibland leder det till den absurda konsekvensen att bara svaret, genmälet, som enligt kutym är kort, blir läst, så att den angripne vinner debatten, utan att angriparen ens har fått komma till tals.
Var därför, i den mån du verkligen vill väcka opinion, så kort det över huvud taget går! Det finns ett bra citat som säger: ”Jag hade inte tid att skriva kort.” Ta dig tid!
Det talas ibland om tv:s
snuttifiering, med ”one-liners” som verkningsmedel. Precis. Titta och lär!
Även i en debattartikel minns man främst några slående fraser.
Den här artikeln innehåller drygt 1 000 tecken. Öva på att stryka ner den till 500!