Idén om bojkott är feltänkt
Vi förstår att undertecknarna av uppropet för att bojkotta varor från USA (Aftonbladet 4 april) känner vrede och vanmakt. Vi känner också vrede och vanmakt över att det internationella samfundet saknar kraftfulla instrument för att försvara de mänskliga rättigheterna mot egenmäktiga galna diktatorer. När Irakkriget går mot sitt slut är det dags att fundera över återuppbyggnaden. Inom ramen för FN måste alla parter samarbeta så mycket som möjligt i det arbetet. Om bojkottförespråkarna får sin vilja fram kommer det att leda till hårdare tongångar mellan EU och USA och antagligen stärka krafterna i USA som driver linjen att USA ska agera unilateralt. Därför är idén om en bojkott i grunden feltänkt.
Vi menar att frihandel befrämjar välstånd och demokrati mer än vad handelsbojkotter gör. Rent praktiskt är det därutöver så att de västliga ekonomierna är så sammanflätade att det är mycket svårt att veta vad som ska bojkottas. Undertecknarna av uppropet har kanske tänkt sluta äta hamburgare på McDonalds. Men vem drabbar det? McDonalds i Sverige är ett franchiseföretag och därmed drabbar en bojkott svenska företagare och ungdomar som arbetar där. Ska Volvo och Saab bojkottas? Två ”svenska” nationalklenoder som ägs av de amerikanska företagen Ford respektive General Motors. Ska Ericsson bojkottas? Bland huvudägarna finns ett flertal stora amerikanska aktieägare, samtidigt som en av Ericssons största och viktigaste marknader är USA. Får bojkottförespråkarna ta del av amerikanska nyhetsmedier på internet?
Går det som bojkottförespråkare att köpa skivor med Bruce Springsteen eller en svensk artist som ligger på ett amerikanskt skivbolag? Var ska gränsen dras? Går det överhuvudtaget att dra sådana gränser?
En bojkott motverkar möjligheterna för FN att spela en central roll i återuppbyggandet av Irak. Den skadar den transatlantiska länk som är nödvändig för en civiliserad värld där mänskliga rättigheter prioriteras högre än diktatorers självbestämmanderätt. Mer internationellt samarbete, inte mindre, är vad vi behöver om vi strävar efter en tryggare värld. En bojkott som inte kan fungera men som symbolhandling förmodligen skulle försämra de redan ansträngda förbindelserna mellan USA och en rad europeiska länder, är inte ett steg i den riktningen. På sin höjd stillar den samvetet hos människor som trivs med att bedriva plakatpolitik. Men det kan inte med bästa vilja anses vara särskilt konstruktivt. Måhända är detta inte heller bojkottförespråkarnas avsikt.
Andreas Henriksson, frilansjournalist
Magnus Petersson, doktorand
Marcus Salomonsson, doktorand och chefredaktör Europafokus
Hamar Dostan, författare
Henrik von Sydow, riksdagsledamot (m)
Gunnar Axén, riksdagsledamot (m)
Claes de Faire, kommunikationskonsult