EU måste stå upp för svartas rättigheter
Black Lives Matter: Här har Sverige ett jobb att göra
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-05-25
DEBATT. I dag har det gått ett år sen George Floyd mördades och året som följt har visat hur omfattande rasismen fortfarande är och hur mycket det antirasistiska arbetet behövs.
Aldrig förr har det varit tydligare att vi behöver strukturera oss på global nivå för att uppnå sann antirasism.
2015 gick startskottet för FN:s årtionde för människor av afrikansk härkomst, ett initiativ som bland annat skulle resultera i ett forum samt en deklaration för främjandet av svartas rättigheter.
Årtiondet är ett erkännande att rasismen mot svarta är särskilt svår. Till exempel toppar svarta och romer statistiken över grupper i EU som utsätts för rasism; i Syd-, Mellan- och Nordamerika är det svarta och urfolk.
Stödjandet av årtiondet, etablerandet av ett forum och en deklaration för svartas rättigheter vore en kraftfull markering mot rasism. Stödet har dock varit haltande. Få länder har alls uppmärksammat årtiondet och ännu färre har verkställt handlingsprogrammet som antagits av Generalförsamlingen.
Trots att flera FN-resolutioner har befäst att årtiondet ska resultera i ett forum och en deklaration har flera länder motsatt sig detta, däribland USA och England.
EU:s 27 medlemsländer har antingen, som Frankrike och Tyskland, röstat emot dessa resolutioner eller, som Sverige, avstått från att rösta på dem.
Nu är dags för Generalförsamlingen att under de närmaste veckorna enas kring en gemensam resolution för hur forumet ska organiseras samt om det ska inkludera en deklaration.
EU, England, USA och Japan vill inte se en FN-deklaration för svartas rättigheter. EU:s huvudargument är att en deklaration riskerar att överskugga redan befintliga människorättsinstrument mot rasism och bjuder in till fler uppmaningar för gruppbaserad särbehandling.
Men FN:s människorättsinstrument mot rasism uppmanar redan alla stater att utveckla särskilda åtgärder för grupper som utsätts för rasism.
Problemet är att inga stater konsekvent följer denna uppmaning. En deklaration för svartas rättigheter skulle därför stärka en människorättsprincip som annars riskerar att urholkas.
I stället för ett självständigt forum vill EU att det integreras i den redan existerande arbetsgruppen av experter på människor av afrikansk härkomst, vars huvuduppgift är att besöka länder och rapportera om svartas situation där.
Däremot vill EU inte att forumet ska rapportera till FN:s generalförsamling och råd för mänskliga rättigheter, vilket arbetsgruppen redan gör, utan i stället till en mellanstatlig arbetsgrupp om rasism mer allmänt.
Ännu ett argument är att FN inte har råd med ett självständigt forum, men ett forum för människor av afrikansk härkomst kan utformas på samma sätt som FN:s forum för urfolk. Sedan etablerandet 2000 har arbetsgruppen för urfolk ersatts med en enskild specialrapportör och forumet finansieras till största del av icke-statliga donationer.
Det må vara som den antikoloniala intellektuella Aimé Césaire skrev att Europa är moraliskt oförsvarbart, men om EU vill bli en konsekvent kraft för alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter återstår det en del att göra.
Vi i Black Lives Matter Sweden, vill se att Sverige, EU och alla FN:s medlemsstater stöttar etablerandet av ett starkt och självständigt forum för människor av afrikansk härkomst som:
- Rapporterar direkt till FN:s generalförsamling och råd för mänskliga rättigheter.
- Bland annat har som uppgift att utveckla en deklaration för svartas rättigheter.
- Bygger på antirasism och verkar för svarta världen över, i Afrika såväl som i dess diasporor.
Styrelsen Black Lives Matter Sweden:
Isatou Aysha Jones, grundare och ordförande
Araia Ghirmai Sebhatu, vice ordförande
Arsema Kugelberg
Jude K. Tah
Wondemagne Weldemanuel
Jasmine Linnea Kelekay
Nadia Omar
Nyamusi Nyambok
Michael McEachrane
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.