Riskerar skada försoningsprocessen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-10

Turkiska aktivister: Ett fördömande skulle hindra den konstruktiva diskussionen

Sverige som har varit en av Turkiets största anhängare för dess EU-medlemskap kan ta en aktivare roll i den försoningsprocess som har inletts mellan Armenien och Turkiet. Att konstruktiva samtal och samarbeten inleds är till gagn för båda folken. Den svenska regeringen och utrikesutskottet stödjer också denna process.

Olyckligtvis har några riksdagsledamöter lagt fram ett ensidigt förslag till riksdagen om händelserna under 1915 som om det går igenom kan få förödande konsekvenser. Ett sådan beslut kommer att skada försoningsprocessen länderna emellan, försämra de goda relationerna mellan Sverige och Turkiet, begränsa yttrandefriheten i denna fråga, skapa etniska konflikter och öka de nationalistiska strömningarna i både Sverige och Turkiet om dessa frågor. Våra organisationer är djupt oroade över denna utveckling.

Den turkisk-armeniska journalisten Hrant Dink, som mördades av en ultranationalist på grund av sina åsikter, sade följande ord under en intervju om försoningsprocessen mellan armenier och turkar:

– Är det den franska senatens beslut? Är det den amerikanska senatens beslut? Vem skall skriva vårt recept för försoning? Vem är vår läkare? Armenierna är turkarnas läkare. Turkarna är armeniernas läkare. Ensidiga ställningstaganden från olika parlament är inte lösningen. Dialogen mellan länderna och folken är vårt recept till försoning.

Under oktober 2009 skrev utrikesministrarna för Armenien och Turkiet under två protokoll för att påbörja försoningsprocessen mellan de båda länderna. I uppgörelsen ingår bland annat att normalisera relationerna och att tillsätta en historiekommission som oberoende skall granska händelserna under 1915.

Istället för att stödja denna process har femton riksdagsledamöter lagt fram ett förslag till den 11 mars 2010 att Sveriges Riksdag ensidigt skall erkänna händelserna under 1915 som folkmord. Våra organisationer är djupt oroade över att ett ensidigt erkännande kommer att skada försoningsprocessen mellan Turkiet och Armenien, försämra de goda relationerna mellan Sverige och Turkiet samt att det kommer få ödesdigra konsekvenser för yttrandefriheten i Sverige om dessa frågor.

När det gäller yttrandefrihetens begränsningar kan vi se detta tydligt i både Schweiz och Frankrike där den turkiska gruppen inte får uttala sig i dessa frågor fritt och möts med hot om legala eftergifter. Vi kan också redan nu se att etniska konflikterna grupperna emellan ökar i dessa frågor och att nationalistiska strömningarna i både Sverige och Turkiet får vatten på sin kvarn.

Motionärerna till det ensidiga ställningstagandet glömmer tyvärr bort att även uppemot 3 miljoner turkar och muslimer fick sätta livet till på grund av olika krig som pågick under 1900-talets början mellan Osmanska riket och stormakterna. Våra organisationer värnar om att alla människor har lika värde oavsett bakgrund. Att alla illdåd som sker under krig och fred ska fördömas. Vi fördömer det som hände armeniska, assyriska/syrianska, pontiska, kurdiska, tjerkesiska och turkiska folken under denna period.

I och med försoningsprocessen mellan Armenien och Turkiet har en konstruktiv diskussion kommit igång där de framåtblickande krafterna kommer att stärkas och de historiska händelserna byggas upp genom samsyn. Det är därför djupt beklagligt att ett antal svenska riksdagsledamöter har valt att lägga fram en motion som tyvärr motverkar detta.

Vår förhoppning är att svenska regeringens och utrikesutskottets linje får stöd i sin strävan att stärka försoningsprocessen mellan Armenien och Turkiet. Detta kommer att förebygga framtida konflikter mellan de religiösa och etniska grupperna i regionen samt stärka demokratin.

Alev Akbas

Ordförande Turkiska Ungdomsförbundet

Hulya Göker

Ordförande Turkiska Kvinnoförbundet

Aliye Bilfeldt Onay

Ordförande Svensk-Turkiska Kvinnors nationella riksförbund

Settar Sevigin

Ordförande Azerbajdzjanska riksförbundet

Hasan Dölek

Ordförande Turkiska Riksförbundet

Ahmet Önal

Ordförande Svensk-Turkiska Riksförbundet