Legalisering av droger kan minska våldet
Replik från LUF om knarket och våldet i förorterna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-07-08
REPLIK. I artikeln "Så länge vi köper knark kommer våldet pågå" skriver Liberalernas Socialborgarråd i Stockholm, Jan Jönsson: "Jag är dock fullständigt övertygad om att det är den ekonomiska sidan av knarkhandeln som är den främsta orsaken till att människor skjuts ihjäl. Förorterna får bära skammen för den våldsamma utvecklingen men skulden finns någon annanstans. Det är nämligen någon som köper knarket och finansierar de grovt kriminella gängens lukrativa verksamhet."
Det är viktigt att ledande politiker kommer till insikt om att det är sättet droger köps på som är roten till gängvåldet vi ser i våra förorter. Att unga män dör är fruktansvärt, men skulden ligger inte hos folk som vill ha kul, utan på de politikerna som har utformat dagens dysfunktionella system. I praktiken har kriminella gäng fått monopol på att sälja droger, och därför tvingas människor som vill bruka narkotika att finansiera våld för att få tag på den.
Lösningen på det problem vi ser i dag är inte att skuldbelägga enskilda individer utan i stället att ta tag i ett fallerat system.
På 20-talet förbjöds alkohol i USA. Det var en tid av mafiosos och våldet steg i höjden. Karteller växte fram, finansierade av illegal alkoholförsäljning. Man såg hur efterfrågan på rusdrycker inte försvann av en kriminalisering. När alkohol återigen blev laglig att sälja minskade maffians inkomster radikalt och deras organisationer föll ihop. Narkotika i dagens samhälle är behandlat på samma sätt som alkohol i dåtidens USA, med samma effekt.
Om vårt mål är att minska gängvåldet och mord i förorter, och vi ser att det är den ekonomiska sidan av att kunna sälja droger som göder våldet, är den naturliga lösningen en legalisering och reglering.
Men det handlar även om principiella aspekter i det hela. Politikens uppgift är inte att stoppa myndiga individer att få göra vad de vill med sina kroppar. Så länge ingen annan kommer till skada måste en vuxen person få fatta dåliga beslut som politiker och andra inte alltid tycker om.
I stället är politikens roll att hjälpa de som mest behöver det. Narkotikapolitiken borde vara utformad efter skademinimering, så att de som fastnar i drogberoende får hjälp och stöd, i stället för att jagas av polisen.
Vi ser att Sverige har bland de hårdaste narkotikalagstiftningarna i Europa, men också näst högst narkotikadödlighet enligt EU:s narkotikabyrå EMCDDA. Det är ovärdigt av ett så utvecklat land som Sverige att varken låta människor ha kul, eller hjälpa dem som behöver det allra mest. Om ansvariga politiker menar allvar med att komma tillrätta med dagens situation måste skygglappar och en repressiv politik upphöra.
Romina Pourmokhtari, förbundsordförandekandidat LUF
Max Hjelm, förste vice ordförande LUF Storstockholm
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Artikeln är en replik. Läs hela debatten här
Så här skriver du en debattartikel