Det är inte okej att bli full när barnen är med
Debattören: Dags att göra upp med den svenska alkoholkulturen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-06-23
DEBATT. Midsommar. För många associeras det med jordgubbar, blomsterkransar, dans, glädje och gemenskap. För andra associeras den med en klump i magen.
Många barn möter midsommar med en oro om vad som kommer hända, en otrygghet inför det som komma skall. Anledningen är den svenska alkoholkulturen.
För många barn rycks tryggheten bort när flaskan ställs fram. Få saker gör att ett barn känner sig så utlämnat som när en förälder dricker för mycket alkohol. På fyllan blir mamma eller pappa, som ska stå för trygghet och värme, plötsligt oberäkneliga och främmande.
Vi vet också att redan när vuxna druckit relativt lite kan barn känna otrygghet och märka av ett förändrat beteende. Om det är alltför återkommande att barn får utstå berusade föräldrar kan det också sätta djupa spår i barnets uppväxt.
Studier visar att barn som växer upp i miljöer där alkohol har en framskjuten roll lider mycket större risk för att utveckla exempelvis depression, ångest, sömnsvårigheter eller ensamhet.
Trots att vi vet detta är barn som mår dåligt av vuxnas drickande långt ifrån ovanligt. Runt 320 000 barn beräknas fara illa av en eller båda föräldrars alkoholkonsumtion.
Det är oerhört många barn, och de finns i varje del av samhället, på varje gata, i varje skolklass. De finns med på i stort sett varje midsommarfirande. Det kanske inte syns och hörs, men de finns där.
När vi pratar om alla dessa barn är det lätt att säga att ansvaret ligger hos någon annan. Att det handlar om de föräldrar som har ”problem” med alkoholen. Det är lätt att lägga skulden på de föräldrar som kämpar med ett missbruk och som därför ”inte tar sitt ansvar”.
Det är ett sätt att lägga skam och skuld på individer som redan har det svårt, i stället för att ta ett gemensamt ansvar för de normer som bärs upp av flertalet och som i förlängningen möjliggjort ett sådant missbruk.
Det är dessutom ett sätt att trivialisera problemet, och förpacka bilden av att barn som far illa av vuxnas drickande tillhör ovanligheten, i sammanhang långt borta. I själva verket finns det överallt och är vanligare än många av oss vill erkänna.
Hur vår alkoholkultur ser ut bestäms nämligen inte av de som har "problem”. Den avgörs av allas våra beteenden, vad vi accepterar och uppmuntrar till.
Det är nubben, snapsvisan, spritromantiken, dryckeshetsen. Det är bilden av vad som hör till när midsommarfirandet ska dukas upp. Det är förväntningen om att glasen ska fyllas med alkoholhaltiga drycker. Det är när flaskan prioriteras över barnens välmående.
För det är just det som tyvärr sker alltför ofta, och med allt större frekvens.
En rapport som tankesmedjan IQ släppte tidigare i år visar att fler och fler tycker att det är ok att bli full i barns sällskap. Trots att vi vet vad konsekvenserna är.
Det är dessa normer och värderingar som kollektivt bärs upp av fler och fler som leder till klumpar i hundratusentals magar runt om i landet.
Barn och alkohol hör inte ihop. Det borde vara en självklarhet att alla ska få en uppväxt där midsommar präglas av jordgubbar och glädje, inte vuxnas fyllor.
Det är ett ansvar som knappast kan axlas av barnen, utan endast kan bäras av oss vuxna. Vi måste säkerställa att varenda unge har rätt till en trygg och närvarande vuxen.
Det är därför dags att göra upp med den svenska alkoholkulturen. Vi måste skapa ett sätt att umgås och fira där färre far illa. Vi måste sätta glädjen och gemenskapen i fokus.
Till midsommar borde vi därför prioritera jordgubbarna istället för nubbarna, så kan vi få fler att associera midsommar med glädje och gemenskap snarare än klumpar i magen.
Lucas Nilsson, förbundsordförande IOGT-NTO
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel