Efter Nuon - ska staten äga bolag?
Nu prickas Maud Olofsson av KU, för att hon har vägrat att svara på frågor om skandalköpet av Nuon.
Affären har väckt frågor om staten ska äga bolag och detta kommer att debatteras i kvällens "20 minuter"
– Om staten driver företag kommer man alltid behöva ta politiska hänsyn, det blir inte effektivt, säger Carl B Hamilton.
Det var i februari förra året som nyheten om att Vattenfallägda företaget Nuons värde skrevs ned med 30 miljarder kronor, bara ett par år efter att man hade betalat rekordsumman 97 miljarder för bolaget. Vd:n avgick och en kritikstorm blåste upp mot ansvarigt statsråd Maud Olofsson som då var näringsminister. När nu KU:utfrågningarna om Nuonaffären har dragit i gång har Maud Olofsson vägrat att infinna sig och nu riktar utskottet kritik mot henne.
– Det är besvärligt med statligt ägande, man kommer alltid att ställas olika politiska krav. Privata företag drivs mer effektivt och ger lägre priser och högre vinster, säger Carl B Hamilton.
Men den här synen på staten som dålig ägare håller Jens Holm, vänsterpartistisk riksdagsledamot inte med om.
"Bra med gemensamt ägande"
– Det är bra med ett gemensamt ägande så att vi kan bestämma inriktning för hur vi vill att samhället utvecklas. I fallet med Vattenfall så vill vi att de ska vara ledande i Europa när det gäller energiomställningen, säger han.
Att Nuonaffären var ett fiasko har inte att göra med att det var staten som ägde i sig utan på att det var den borgerliga regeringen som satt vid rodret.
– Eftersom de inte vill äga så har de låtit Vattenfall löpa amok. De har inga ambitioner, utan vill bara göra vinst. Hade vi skrivit ägardirektiven hade vi aldrig investerat i kolgruvor i Tyskland, säger han.
Men Carl B Hamilton menar att de här besluten som ledde till att man genomförde affären skulle ha kunnat tas även av ett privat bolag, men i det privata hade ett sådant företag gått i konkurs, menar han.
Och när äller hur staten ska styra samhällets utveckling så är det inte genom att driva företag, anser han.
– Staten ska skriva lagar och regler som styr företagen i den riktning man vill. Men att subventionera till exempel energibolag, det är slöseri och resursförstöring, säger han.