Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Helge

Fatima vann över Ryssland

Svenska Helsingforskommittén och Russian Justice Initiative: Nu måste kränkningarna i Tjetjenien stoppas

I går kom Europadomstolen för de mänskliga rättigheternas dom i målet Bazorkina mot Ryssland. Avgörandet var domstolens första av ett stort antal fall av ”försvinnanden” i Tjetjenien och domen var, som väntat, till klagandens fördel.

Ryssland måste nu vidta konkreta åtgärder för att komma tillrätta med de brister domstolen beskriver i sitt beslut.

Sverige har, menar vi, ett särskilt ansvar att tillse att en förändring verkligen kommer till stånd.

”Döda honom, för helvete, det är din order. För över honom dit – skjut honom!” Fatima Bazorkina ser på tv-nyheterna att en rysk general beordrar att en ung man, som de ryska styrkorna just har tillfångatagit, ska skjutas. Till sin förskräckelse känner Fatima plötsligt igen den unge mannen: Det är hennes son.

Fatima har inte sett sin son sedan den där kvällen i februari 2000. Efter mer än sex års letande och ett slit mellan hopp och förtvivlan har Fatima nu fått upprättelse.

I sitt beslut går Europadomstolen i Strasbourg helt på Fatimas linje och den håller ryska myndigheter ansvariga för den olovliga arresteringen av Fatimas son, för hans försvinnande och död och för det ointresse de visat vad gäller att efterforska sonens vidare öde.

Dessvärre är Fatimas fall långt ifrån unikt. Den erkända ryska människorättsorganisationen Memorial tror att mellan tre- och femtusen personer har försvunnit spårlöst sedan 1999.

Även om antalet försvinnanden har sjunkit de senaste åren dokumenterade Memorial 127 fall under 2005. En av världens främsta människorättsorganisationer, Human Rights Watch, talar om ett pågående brott mot mänskligheten.

I de allra flesta fall av försvinnanden i Tjetjenien är det tydliga indikationer på att federala och lokala säkerhetsstyrkor är inblandade. Däremot är ryska myndigheterna allt annat än aktiva när det gäller att efterforska vad som hänt i dessa fall. Sedan 1999 har bara en person hållits rättsligt ansvarig i ett fall av försvinnande.

De ryska myndigheternas ointresse är också väl känt av den svenska regeringen, som hävdar följande i avsnittet om Ryssland i 2005 års rapportering om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder: ”Det finns en uppenbar brist på grundliga, opartiska utredningar från statsmaktens sida av de rapporterade övergreppen i Tjetjenien, inklusive av de övergrepp som rapporteras ha begåtts av de ryska federala förbanden. Lagföring i domstol av de misstänkta för dessa övergrepp har hittills skett i mycket begränsad omfattning och i huvudsak utan fällande domar.”

Med Europadomstolens dom i Fatimas sak kan emellertid situationen vara på väg att ändras.

Förutom att betala kompensation är ryska myndigheter ålagda att genomföra ett antal reformer för att förhindra att liknande övergrepp sker igen. Exakt vilka dessa åtgärder avser kommer att bestämmas av Europarådets ministerkommitté, där också Sverige är medlem.

Sverige har spelat en viktig roll i Fatimas sak. Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter och organisationen Russian Justice Initiative har representerat Fatima i rätten. Samarbetet har möjliggjorts genom ett ekonomiskt stöd från Sida.

Inom ramen för dessa organisationers samarbete finns ytterligare drygt 100 fall, varav de flesta avser försvinnanden. I fjol belönades dessutom Russian Justice Initiative’s medarbetare i Ingusjien, Arsen Sakalov, med det av regeringen instiftade Per Anger-priset för sitt arbete med att identifiera, dokumentera och rapportera övergrepp i Tjetjenien.

Sverige och den svenska regeringen har därför ett särskilt stort ansvar att, tillsammans med andra Europarådsmedlemmar, aktivt verka för att Ryssland omgående uppfyller Europadomstolens krav.

Dessa krav innebär framförallt att Ryssland får ett stopp på de människorättskränkningar som fortfarande äger rum i Tjetjenien, att övergreppen utreds och att ansvariga ställs inför rätta.

Hörsammas inte kraven kommer förbrytelserna att fortsätta och det internationella rättssystemets effektivitet att, med rätta, ifrågasättas.