Lägre utsläpp viktigare än sänkta bränslepriser
5 280 svenskar i stor undersökning: Omställningen är möjlig men klimatpolitiken behöver skärpas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 06.49 | Publicerad 06.00
DEBATT. Svenskarna vill tidigarelägga klimatmålet och se ökade satsningar på ett fossilfritt samhälle. Omställningen ses som en utmaning men än mer som en möjlighet. Lägre bränslepriser står inte högt i kurs.
Det visar en ny stor undersökning från forskningsprogrammet Fairtrans. Klimaträttvisa är vägen framåt.
Det florerar många påståenden om vad svenskarna anser i klimatfrågan. Som forskare vill vi ta reda på hur det är på riktigt.
Vi har därför gjort en ovanligt grundlig enkätundersökning, besvarad av 5 280 personer, slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret. Svaren är representativa för befolkningen.
När vi frågar om klimatförändringarna och deras konsekvenser är över 77 procent oroade. Det är en hög siffra.
Klimatförändringarna uppfattas som klart negativa för både samhället och miljön. Det finns också en stark tilltro till att forskarna har god kunskap om dessa frågor.
Svenskarnas uppfattningar om konsekvenserna av en utveckling till ett fossilfritt samhälle är mångfasetterade. Många anser att omställningen är dyr och kommer att innebära uppoffringar, men ännu fler bedömer att omställningen är en möjlighet som kan skapa nya arbetstillfällen.
Givetvis går det att ha båda dessa uppfattningar samtidigt – forskningen ger starkt stöd för att klimatåtgärder är förknippade med både utmaningar och välfärdsvinster. I mycket är det en klimatpolitisk fråga att motverka målkonflikter och stimulera synergier mellan olika samhällsmål.
Därför är det verkligen intressant att undersökningen visar att de flesta tycker att det svenska klimatmålet till år 2045, som beslutats av riksdagen, bör tidigareläggas.
Nu vet vi att det finns en hög förväntan på en skarpare klimatpolitik
En sådan skärpning skulle ligga väl i linje med en klimatpolitik som tar hänsyn till de stora osäkerheter som råder. Vi vet inte helt säkert hur omfattande klimatförändringen blir av ett visst utsläpp av klimatgaser – det kan röra sig om stora samhällskostnader, eller om rent av enormt skadliga konsekvenser.
Av bland annat detta skäl, och för att ta internationellt klimatansvar – så har det klimatvetenskapliga rådet inom EU föreslagit ambitionshöjningar i unionens klimatpolitik. Det är hög tid att göra en motsvarande förändring i Sverige.
Skärpta klimatpolitiska mål medför rimligen att även de klimatpolitiska styrmedel som finns på plats skärps. Flera fackliga organisationer, företag, myndigheter och folkrörelser har också en sådan uppfattning.
Men för att då klara avvägningen mellan utmaningar och möjligheter så visar forskningen att klimatpolitiken behöver vara rättvis.
Här kan vi med glädje konstatera att vår stora undersökning visar att majoriteten svenskar inte vill prioritera låga bränslepriser, jämfört med satsningar på omställningen till ett fossilfritt samhälle. Minskade utsläpp vinner alltså stöd över billigare bränslen.
Det är på många sätt en klok hållning som svenskarna har; att stimulera ökat beroende av roten till problem – de fossila bränslena – skulle på sin höjd ge kortsiktiga fördelar till vissa.
Det är långt bättre att snabbt fasa ut kol, olja och fossilgas, och samtidigt prioritera stöd till alternativ och till dem som saknar ekonomiska eller praktiska möjligheter till snabb omställning.
Det är så klimaträttvisa skapas, för både dagens och kommande generationer.
Det är viktigt att diskutera vad allmänheten tycker om klimatkrisen och hur den bör bemötas, men det behöver bygga på ett gediget vetenskapligt underlag.
Nu vet vi att det finns en hög förväntan på en skarpare klimatpolitik.
Mikael Karlsson, docent miljövetenskap Uppsala universitet
Stephan Barthel, professor i miljövetenskap Högskolan i Gävle
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.