Hatet hotar vår frihet i Europa
Birgitta Ohlsson (FP): Dåden i Toulouse riskerar att underblåsa islamofobi
Listan på städer i Europa som utsatts för terroristattentat blir allt längre. Efter London, Madrid, Stockholm och Oslo följer nu Toulouse, Extremistiska individer tar sig rätten att orsaka ofattbart mänskligt lidande. Den misstänkte Mohammed Merah avrättade barn för att de var judar. Anders Behring Brevik sköt ungdomar för att de var socialdemokrater. Även om bevekelsegrunderna är vitt skilda för attentatsmännen är det åtskilligt som förenar dem. Extremism göder extremism.
I tider där populistiska och främlingsfientliga partier i Europa nästan fördubblats vid de senaste nationella valen och religiösa fundamentalister växer utmanas EU:s fundament om demokrati och tolerans. Hatet mot judar, muslimer, homo-, bi- och transpersoner, romer och flyktingar jäser på många håll i dagens EU. Islamistiska fundamentalister hotar det fria ordet med våld, nynazister ifrågasätter Förintelsen, muslimska kvinnor trakasseras när de bär slöja och det finns knappt någon judisk skola eller synagoga längre utan bevakning.
EU:s ledare måste vara glasklara i att angrepp på minoriteter även är angrepp på unionens grundläggande värderingar. Vi får aldrig acceptera att våld och hot används för att uppnå politiska mål.
Om vi vill motverka hatet är det avgörande att personer i riskzonen för våldsbejakande radikalisering får stöd.
Därför satsar regeringen på skolan, civilsamhället och andra nyckelgrupper för att stärka ungas demokratiska värderingar. Men det är lika angeläget att individer som vill lämna destruktiva våldsamma rörelser får kvalificerad hjälp. Här finns stora brister även i Sverige.
Säkerhetspolisens rapport ”Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige” lämnades till regeringen i december 2010. En av rapportens viktigaste slutsatser är att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande islamistisk extremism är mer angeläget än det motsvarande för höger- och vänsterextremism. Denna radikalisering har visat sig vara en längre process som är svårare att omvända jämfört med andra former av våldsbejakande extremism. Sverige har i dag endast en etablerad avhopparverksamhet, Exit Fryshuset, som riktar sig mot vitmaktmiljö som hjälpt omkring 600 individer. Ingen liknande motsvarighet finns för annan våldsbejakande extremism. Regeringen har låtit Ungdomsstyrelsen utreda behovet . Rekommendation är tydlig: fler avhopparverksamheter behövs.
I regeringens nationella handlingsplan mot våldsbejakande extremism satsas 62 miljoner kronor under resten av mandatperioden. En särskild satsning riktas mot att bygga upp fler avhopparverksamheter. Exit med samarbetspartners har tilldelats medel för att ta fram en nationell plattform.
Som demokratiminister vill jag också närmare studera den antimuslimska miljöns utveckling i Sverige och Europa. De fruktansvärda dåden i Toulouse riskerar att underblåsa redan starka islamofobiska strömningar i Europa. I Nederländerna utmålar Geert Wilders Frihetsparti muslimer som fiender, i Storbritannien attackerar English Defence League muslimer och i Frankrike hoppas antimuslimska Marine Le Pen på att ta över presidentposten.
Vi vet inte hur morgondagens extremism gestaltar sig. Vi måste ha en bred syn på den våldsbejakande extremismen utan skygglappar. En kula, knivhugg eller bomb mot demokratin och dess medborgare är skadlig oavsett förövarens ideologiska eller religiösa övertygelse.
Birgitta Ohlsson