Ändrat betygssystem vilar på robust grund
Replik från Anna Ekström om ämnesbetyg
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-05-14
REPLIK. På Aftonbladets debattsida lyfter gymnasieläraren och författaren Daniel Sandin ett antal relevanta frågor om övergången mot ämnesbetyg på gymnasiet som jag nyligen har aviserat i och med tillsättandet av en ny betygsutredning.
Jag håller med Sandin i hans analys om att det finns ett antal utmaningar med ämnesbetyg som utredaren behöver fundera på. Till exempel är dagens kursbetyg flexibla och möjliggör en smidig övergång till vuxenutbildningen.
Med det sagt har Sandin direkt fel när han antyder att utredningen har tillsatts för att plocka politiska poänger.
Övergången mot ämnesbetyg på gymnasieskolan har föregripits av en mycket noggrann analys. Till exempel har den omfattande statliga utredningen Gymnasieutredningen har pekat på stora fördelar med ett skifte till ämnesbetyg för såväl elever som lärare.
För elever handlar det om att de får längre tid på sig att visa vad de går för i skolan och att enskilda tillkortakommanden i skolarbetet inte blir lika utslagsgivande som i dag. Detta ligger även i linje med den rimliga ambitionen att betygen ska fånga de kunskaper som en elev lämnar gymnasieskolan med.
För lärare handlar det om att dyrbar tid kan frigöras från betygssättning och samt att undervisningen kan bedrivas mer långsiktigt.
Utan att förminska de utmaningar som riskerar att följa med ett skifte till ämnesbetyg vill jag försäkra Sandin om att betygsutredningen vilar på ett robust faktaunderlag.
Den svenska gymnasieskolan ska ha ett betygssystem som speglar faktiska kunskaper, främjar lärande och uppmuntrar elever att anstränga sig. I alla dessa avseenden är ämnesbetyg bättre än dagens system med kursbetyg.
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.