Följ fackets exempel – sänk ungdomslönerna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-12-14 | Publicerad 2011-12-12
FP: Minska arbetslösheten – inför särskilda ungdomsavtal i offentlig sektor
Få saker ger så stor frihet och trygghet som ett jobb. Det innebär en egen försörjning och vetskap om att vara behövd. Det ger möjlighet att skaffa sig en bostad, att vara självständig och att ta makten över sin vardag.
Men i dagens Sverige är det långt ifrån självklart för en ung person att få ett jobb.
I oktober var över 127 000 unga arbetslösa och hade därmed inte möjlighet att uppleva den känsla av oberoende och frihet som ett jobb ger. Unga arbetslösa ser förstås väldigt olika ut – det kan vara 17-åringen som hoppat av skolan eller 25-åringen med akademisk utbildning. Men gemensamt för dem alla är att de vill jobba.
Alliansregeringen har genomfört en rad åtgärder som gör det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen har gjort det billigare att anställa unga, gjort upp med årtionden av destruktiv nedvärdering av yrkesutbildningar, startat Yrkeshögskola och Yrkesvux samt infört lärlingsutbildningar på gymnasieskolan.
Utan dessa åtgärder skulle ungdomsarbetslösheten vara högre än den är i dag. Men fortfarande är det alltför många unga som inte har ett jobb.
Det är naturligt att unga har en något högre arbetslöshet än äldre. Unga går mellan studier och olika anställningar oftare än vad äldre personer gör. Samtidigt är skillnaden i arbetslöshet mellan äldre och unga större i Sverige än i många andra jämförbara länder. Det är oroväckande.
Höga ingångslöner och sammanpressade lönestrukturer gör det svårare för unga utan erfarenhet att ta sig in på arbetsmarknaden. När det är liten skillnad i lön mellan den som har flera års erfarenhet och den som har liten erfarenhet väljer ofta arbetsgivaren den med längre erfarenhet. Unga stängs därmed ute.
Alla vill att ungdomar ska få jobb, men få vågar säga den obekväma sanningen att det är bättre med en inledningsvis lägre lön än inget jobb alls. IF Metall har insett detta och slutit särskilda ungdomsavtal med arbetsgivarna, som ger unga lite lägre lön i början samtidigt som de garanteras utbildning och handledning. De unga får jobb och nödvändig arbetslivserfarenhet och arbetsgivarna får anställda med rätt kompetens för arbetet.
Nu vill vi med IF Metall som inspirationskälla införa särskilda ungdomsavtal inom den offentliga sektorn. Som politiker påverkar vi inte bara ungdomars möjlighet att få jobb genom lagstiftning, utan även i vår roll som arbetsgivare i kommuner och landsting. Vi vill nu ta vårt ansvar och se till att fler unga får jobb.
Ungdomsavtal passar särskilt väl för vissa yrkeskategorier, där unga utan erfarenhet genom handledning och utbildningsmoment kan få den kompetens som behövs för jobbet. Vi politiker måste i dialog med facken komma överens om var denna typ av avtal kan göra störst nytta – både för de unga och för personalförsörjningen inom välfärdssektorn.
Runt om i landet kommer våra kommunalpolitiker att verka för att särskilda ungdomsavtal införs. Ungdomsavtalen ska ta hänsyn till ungas särskilda situation, ge dem möjlighet att få värdefull erfarenhet och handledning och en fot in på arbetsmarknaden, med inledningsvis lägre lön.
Det är ungdomarna som är vår framtid och de måste ges plats på arbetsmarknaden. Anpassade utbildningar, lägre ingångslöner och förändring av lagen om anställningsskydd är nödvändigt om de som en gång ska ta över ska få den erfarenhet som krävs.
Nina Larsson
Lennart Gabrielsson
Adam Cwejman