Höj lönen för kvinnor mer än för alla andra
Ny rapport: Löneskillnaden mellan könen är nu uppe i 15 procent
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-09-28
DEBATT. Coronakrisen har väckt ett folkligt stöd för högre löner i vård och omsorg.
Men i verkligheten växer gapet mellan samhällsviktiga kvinnodominerade yrken och andra likvärdiga yrken. Den strukturella löneskillnaden mellan könen uppgår nu till 15 procent.
Det visar en ny rapport som tagits fram av Lönelotsarna i samarbete med Sveriges kvinnolobby. För att vända trenden måste lönerna i välfärdens kvinnoyrken tillåtas öka mer än märket.
2019 tjänade kvinnor i genomsnitt 9,9 procent mindre än män, enligt Medlingsinstitutets årliga sammanställning. Skillnaden i lön mellan könen har minskat varje år sedan 2007, om än i långsam takt.
Men det är bara halva sanningen. Medlingsinstitutets siffror fångar inte strukturella löneskillnader, det vill säga att yrken som fler kvinnor arbetar i konsekvent värderas lägre än andra jämförbara yrken.
Expertgruppen Lönelotsarna har jämfört löner i kvinno- och mansdominerade yrken som sammantaget har jämförbara arbetskrav när det gäller utbildning, färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden.
Vi finner att den strukturella löneskillnaden år 2019 uppgår till 15 procent.
Omräknat till pengar tjänar anställda i kvinnodominerade yrken i genomsnitt 5 400 kronor mindre än anställda i andra jämförbara yrken.
Det finns ingenting som tyder på att de strukturella löneskillnaderna minskar. När vi gjorde vår kartläggning för första gången, 2017, uppgick skillnaden till 14 procent.
Värdediskrimineringen av kvinnors arbete är som tydligast i skola, vård och omsorg. Här finns stora kvinnodominerade yrkesgrupper som sjuk- och undersköterskor och för- och grundskollärare som har burit Sverige genom coronapandemin.
Trots en hög ordinarie arbetsbelastning och risken att själva smittas har de tagit hand om och vårdat barn, äldre och sjuka under utomordentligt svåra förhållanden för löner som är allt för låga.
Lönelotsarnas beräkningar visar att skillnaden i lön mellan välfärdens stora kvinnodominerade yrken och andra jämförbara yrken har växt.
Grundutbildade sjuksköterskor tjänar i genomsnitt 5 000 kronor mindre än anställda i andra jämförbara yrken som exempelvis ingenjörer och tekniker. På tre år har skillnaden ökat med 1 100 kronor per månad.
Dessa siffror måste finnas på bordet när arbetsmarknadens parter i dagarna inleder den uppskjutna avtalsrörelsen.
I årets förhandlingar finns en unik chans att höja lönerna i välfärden. Och då menar vi inte en engångssumma som tack för goda insatser under coronakrisen, så som föreslagits av Teknikföretagen, utan riktiga lönehöjningar.
Det finns en stor förståelse för behovet av lönehöjningar och regeringen har gjort stora satsningar på välfärden i nästa års budget, nu måste parterna se till att dessa pengar går till fler anställda och bättre löner i vård, skola och omsorg.
Det enda sättet för lönerna i kvinnodominerade yrken att komma i nivå med andra jämförbara yrken är att de tillåts öka mer än märket.
Arbetsmarknadens parter bör därför sätta upp gemensamma, långsiktiga mål om jämställda löner och diskutera hur den nuvarande förhandlingsordningen kan förändras för att möta dessa krav.
I det fall lågkonjunkturen skulle leda till att lönerna på resten av arbetsmarknaden hålls tillbaka, kvarstår möjligheterna att höja lönerna för anställda i välfärden.
Om en rejäl lönehöjning görs samtidigt som andra löner inte ökar lika mycket, uppstår en chans att bryta trenden och minska de strukturella löneskillnaderna.
Anita Harriman, löneexpert och rapportförfattare, Lönelotsarna
Lena Johansson, löneexpert och rapportförfattare, Lönelotsarna
Marie Trollvik, löneexpert och rapportförfattare, Lönelotsarna
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges kvinnolobby
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel