Kvinnor räddar livet på oss andra i pandemin
Åsa Regnér: Trots det ökar våldet mot världens kvinnor
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-08-13
DEBATT. Redan i början av covid-19 krisen uppmanade FN:s generalsekreterare regeringar att skyndsamt motverka mäns våld mot kvinnor.
FN ville tidigt peka på risken för ökat våld under covid-19. Erfarenheten fanns från ebolatiden, men våld mot kvinnor prioriterades då inte.
Stater har ansvar att skydda sina invånare och upprätthålla mänskliga rättigheter, vilket blir särskilt viktigt när många kvinnor stängs inne med sina förövare. Nästan 150 länder anslöt sig till FN:s appell.
Vi ser, mycket positivt, att många av dem nu infört akutåtgärder mot våldet under covid-19 pandemin, som nationella telefonlinjer, skyddade boenden, kodord som kvinnor kan använda på apotek för att få hjälp ringa polisen, lagar för snabbare rättsprocesser med mera.
Trots det, vet vi att våld mot flickor och kvinnor ändå ökat i nästan alla länder särskilt konfliktområden, uppskattningsvis med 30 procent, inklusive barnäktenskap, könsstympning och mord. Några iakttagelser från UN Women sedan mars:
- Krisen har gjort att inkomstmöjligheter för kvinnor och män reducerats. Kvinnor anger själva att förlusten av egna inkomster, även små, begränsar möjligheter till uppbrott från livsfarliga relationer. Vi frågade bland annat kvinnor i konfliktdrabbade Libyen om deras behov under covid-19. De angav 1) egen lön 2) hälsosystem 3) skydd mot våld i och utanför hemmet. Runt om i världen förvärvsarbetade kvinnor före covid-19 men oftare än män i informella sektorer med låg lön och utan sociala skyddsnät. Utan egen lön minskar självständigheten. Det leder även till destabilisering av hela samhällen, fattigdom och hunger bland barn. Byar blir mindre motståndskraftiga mot människohandel och krigsherrars och terroristers bedrägliga ”erbjudanden” om mat, skydd och förnödenheter. Likalön och kvinnors villkor är rättvisefrågor men även grund för sammanhållning och hållbarare fred. Social trygghet som omfattar både kvinnor och män måste få ökad uppmärksamhet efter pandemin.
- Månad för månad fortsätter utarmning av kvinnorörelsens villkor globalt. Demokratiskt och ekonomiskt utrymme minskar. I vissa länder missbrukas smittskyddsåtgärder för att begränsa kvinnoaktivisters arbete. Det är allvarligt. Kvinnoorganisationer skyddar andra flickor och kvinnor samt driver på robusta jämställdhetsåtgärder i världen. Det finns tydliga mätbara samband mellan starka kvinnoorganisationer och god infrastruktur för våldsutsatta kvinnor. Skyddet försvagas.
- De ekonomiska stimulanspaket som hittills lagts av regeringar under krisen, trots FN:s uppmaning om motsatsen, involverade sällan kvinnor och har få åtgärder som aktivt stärker deras liv och arbetssituation.
Det är positivt att majoriteten av FN:s medlemsstater lyssnade till generalsekreterarens appell mot våld mot kvinnor.
Det går att förändra världen. Dock är insatserna ändå för få, små, spretiga och underfinansierade. De flesta syftar till skydd för utsatta efter våldet. Det är nödvändigt.
Men åtgärder för att stoppa mäns övergrepp innan de sker, är sällsynta. Dessutom bedrivs jämställdhetsarbete fortfarande i de flesta länder i ”öar” snarare än i stabila sammanhängande samhällssystem.
Kvinnor räddar bokstavligt livet på oss andra under pandemin genom arbete i vård, matproduktion, skolor och apotek. Kvinnor och flickor har rätt till ett liv fritt från våld från närstående män. FN och UN Women arbetar intensivt med detta.
Vi kommer konkret följa upp medlemsstaternas åtaganden både på kort och och lång sikt för minskat våld och ökad jämställdhet.
Tydligare global medvetenhet är bra, men rättvisa för kvinnor i verkligheten går alldeles för långsamt.
Åsa Regnér, vice chef, UN Women, FN i New York
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel