Nästa generations krav – hög lön och mer fritid
Debattörerna: Utmaningen blir att möta ”generation genvägs” förväntningar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-06-24 06.00
DEBATT. Generation Z har uppfattats som idealistiskt motiverade och samhällsintresserade.
Nu tycks detta ställas på ända med nya materialistiska värderingar under uppsegling.
På frågan om hur framtiden kommer se ut så är det nästa generation som kan ge den bästa fingervisningen: Generation alfa – eller generation genväg som vi väljer att kalla den. Det är den generation som kommer efter den bekanta generation Z.
Generation genväg är en ungdomsgeneration som matats med DIY (do it yourself) -projekt och ”life hacks” och har därför som en följd utvecklat en hackermentalitet. De söker genvägar på livets utmaningar och hittar helst den snabbaste vägen fram.
De är födda från 2012 och framåt, och de växer upp med geopolitisk osäkerhet, överhängande klimathot och coronapandemin i färskt minne. Det är samtidigt en heldigital generation i en värld där robotar hjälper till med hushållssysslor och AI kan förstå mänskliga tankar, vilket gör att de har förväntningar på ett enklare och mer bekvämt liv.
Både generation Z och generation genväg har vuxit upp med digitaliseringen, som en naturlig del av såväl privat- som arbetsliv.
Men även om vissa värderingar förändras är jämställdhet mellan kvinnor och män ett fortsatt problem, och skillnaderna mellan könen tilltar i vissa avseenden.
I årets SOM-undersökningen framkommer att den ideologiska könsskillnaden är större än någonsin i undersökningens historia, och den är särskilt påtaglig i de yngsta åldersgrupperna.
Kvinnor rör sig alltmer åt vänster politiskt, medan män rör sig åt höger.
Till exempel är 80 procent män av mjukvaru- och systemutvecklarna i Sverige, och det är det vanligaste yrket bland män i Sverige. För kvinnor är det vanligaste yrket undersköterska inom hemtjänst, sjukvård och äldreboende, där 88 procent är kvinnor.
I de yrken som formar vår gemensamma digitala framtid saknas alltså i stor utsträckning kvinnliga perspektiv. Det är system och tjänster som blir alltmer centrala i våra liv.
Vi talar ofta om bristen på ingenjörer, och det finns skäl att fundera på varför kvinnor till stor del fortfarande är frånvarande från STEM-arbetsstyrkan (science, technologies, engineering och mathematics).
Men vi borde också satsa på att få fler män att välja en utbildning som leder till ett HEAL-jobb (healthcare, education, administration, literacy), det vill säga ett välfärdsyrke.
Vi vet inte säkert om skillnaderna mellan kvinnor och män kommer att fortsätta att öka eller om vi redan har haft ”peak gender gap”.
Men om vi vill bryta den könssegregerade arbetsmarknaden och säkra välfärdens kompetensförsörjning behöver vi vara beredda att ompröva dagens villkor – arbetstid, löner och inflytande. Inte minst inom vård, skola och omsorg.
En annan förändring från tidigare generationer är att såväl generation genväg som millenials och generation Z är alltmer individualistiska.
De värderar balans mellan arbete och fritid högt och eftersträvar låga prestationskrav samtidigt som de, paradoxalt nog, sätter stort värde på att ha hög lön.
Denna paradox ger upphov till frågan om de kommer att hitta en genväg som tidigare generationer inte har sett, eller om det kommer bli ett tufft möte med verkligheten den dag de kommer ut på arbetsmarknaden.
När individualistiska generation genväg tar sig ut i arbetslivet kommer det innebära krav på arbetsgivare att hantera nya förväntningar på arbetslivet, och på fackförbund att visa på vikten av kollektiva lösningar för ett hållbart arbetsliv.
Det kommer att bli en utmaning att möta den nya generationens krav på mycket fritid och samtidigt hög lön, men det är något som vi behöver förhålla oss till när vi utformar framtidens arbetsliv.
Hur får vi en mer individualistisk ungdomsgeneration att se behovet av kollektiva lösningar; att gå från att vara en ”me-generation” till att bli en ”we-generation”?
Ann-Therése Enarsson, vd tankesmedjan Futurion
Anton Landehag, samhällsanalytiker på tankesmedjan Futurion, aktuell med den nya rapporten ”Generation genväg”
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.