Replik: Larmknappen finns redan
Tommy Wilsleff vill ha en larmknapp mot maktmissbruk.
Utan att närmare precisera sig säger Tommy Wilsleff att felbehandlingarna från försäkringskassans sida kraftigt har ökat och att det i sin tur ligger bakom de ökade hoten mot försäkringskassan som motiverar att vissa av våra handläggare utrustas med larm. Han frågar efter vilken larmknapp medborgarna kan trycka på.
Jag vill ta upp två saker i TW:s inlägg.
1 De speciella larmtelefoner som medierna har skrivit om och som vi utrustar våra medarbetare med ska användas bland annat vid hembesök i samband med kontroll och utredning av fusk med försäkringen.
Jag förstår inte att Tommy Wilsleff upprör sig över detta. Det är en självklar åtgärd för att öka tryggheten för våra anställda. Jag kan tänka mig att rörläggare, som Tommy Wilsleff, också använder skyddsutrustning. Hembesök för att utreda fusk har dessutom mycket lite med den typ av ärenden inom sjukförsäkringen som Tommy Wilsleff för övrigt tar upp i sitt inlägg.
2 Tommy Wilsleff menar att det är maktmissbruk när försäkringskassan tillämpar reglerna i sjukförsäkringen och, i vissa fall, kommer fram till att ersättning inte ska betalas ut. Säg den försäkring som alltid betalar ut det ”kunden” vill ha utan att pröva ärendet?
Han frågar efter en larmknapp för medborgarna i sådana lägen. Den larmknappen finns redan. Den som är missnöjd med sitt beslut kan överklaga till länsrätten. Det är normalt i den svenska rättsordningen.
Det jag kan beklaga är att handläggningstiderna inom domstolsväsendet är långa, i vissa fall också inom försäkringskassan. För vår del arbetar vi med att bli mer effektiva. Det är också normalt att en viss del av besluten ändras av länsrätten utan att för den skull myndigheten ska anklagas för maktmissbruk. Det är i stället en fråga om hur lagen ska tolkas och där prövning i högre instans är ett sätt att klargöra detta.
Jag vill också påpeka att även om antalet överklaganden har ökat under senare tid (vilket beror på ett ökat antal ärenden) så har andelen där länsrätten ändrar besluten varit relativt konstant. Dessutom sker ändringen ofta efter det att ny bevisning – nya intyg – har kommit in.