Skamlösa påståenden från friskolelobbyn
Replik från Linnea Lindquist om svenska skolsystemet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-08-26
REPLIK. Sofia Larsen, Marie Pilfalk och Stefan Koskinen skriver i sin debattartikel att det finns politiska förslag på bordet som innebär slutet för friskolor och minskad valfrihet för föräldrar.
Jag är imponerad över att de lyckats med bedriften att skriva en debattartikel på 3 500 tecken med så många sakfel i en och samma text.
För det första. Det finns inte något politiskt förslag på bordet eller någon debatt heller för den delen om friskolornas vara eller icke vara.
För det andra. Det finns inte något politiskt förslag som innebär minskad valfrihet för föräldrar och elever. Tvärtom, det förslag som Björn Åstrand presenterat ökar valfriheten eftersom skolvalet blir gemensamt.
Med Åstrands förslag kommer alla föräldrar önska skola samtidigt och utifrån samma regelverk. Det är rättvist, rättssäkert och modernt.
För det tredje. Björn Åstrand har presenterat förslag om att differentiera skolpengen för att kommunerna ska få ersättning för utbudsansvaret, alltså att kommunerna måste ha skolplatser för alla kommunens invånare och i alla geografiska områden.
Det är ett lagstadgat ansvar som skapar tomma skolplatser. I dag får friskolor ersättning för ett ansvar de inte har, samtidigt som den kommunala sektorn är underfinansierad. Det är kommunernas huvudmannaansvar som är kostnadsdrivande.
Det är viktigt att komma ihåg att Sofia, Marie och Stefan är en del av friskolelobbyn.
De har betalt för och i uppdrag att företräda enskilda huvudmäns ekonomiska intressen. Deras uppdrag är inte att företräda elever eller föra fram fakta och objektiva data.
Det blir ironiskt när företrädare för friskolelobbyn vill få det att låta som att de bryr sig om eleverna när deras uppdrag är att företräda enskilda huvudmäns ekonomiska intressen.
Skribenterna har fel när de skriver om att många huvudmän har fler elever med lågutbildade föräldrar än snittet i Sverige.
Sanningen är att 71 procent av friskoleeleverna har föräldrar med eftergymnasial utbildning medan 59 procent av eleverna i kommunala skolor har föräldrar med eftergymnasial utbildning.
Föräldrarnas utbildningsnivå står för över 50 procent av elevernas meritvärde vilket gör det till den främsta faktorn som påverkar skolresultaten.
All offentlig statistik visar att friskolorna har ett mindre resurskrävande elevunderlag. Det vet skribenterna men de har i uppdrag att hävda motsatsen.
Det stämmer att friskolor har 27 procent elever med utländsk bakgrund medan det i kommunala skolor är 26 procent elever med utländsk bakgrund. Det skribenterna inte skriver är att alla elever med utländsk bakgrund inte kommer från samma land.
Den segregerande faktorn i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå och inte elevernas härkomst. Även det vet skribenterna, men de har betalt för och i uppdrag att förvilla läsarna.
Har ni ingen skam i kroppen?
Linnea Lindquist, skoldebattör
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel