Det viktigaste är inte att du strejkar i dag
Debattören: Tillsammans bryter vi vår handlingsförlamning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-27
DEBATT. Ungdomarna i Friday´s For Future uppmanar alla vuxna att klimatstrejka idag. De stora fackförbunden i Sverige har valt att inte delta. Innebär det att vuxenvärlden vänder ungdomarna ryggen? Inte nödvändigtvis, det viktigaste är att vi agerar på något sätt.
Barn och ungdomar har skolplikt. Det är vuxna som har bestämt att de måste gå i skolan. Barn och ungdomar har däremot ingen rösträtt. Det har vi vuxna också bestämt. Samtidigt kommer klimatkrisen att drabba de unga i högre grad än vi som är vuxna nu.
Ungdomarnas skolstrejk är därmed en klockren aktion. Genom att vägra inordna sig i vuxenvärldens regler tar makten över sina vardagsliv och samtidigt skapar en stark symbolisk manifestation.
För vuxna är det inte lika tydligt vem som är strejkens motpart. De stora facken menar att de och arbetsgivarna har samsyn när det gäller klimatfrågorna. De säger sig inte vilja ekonomiskt straffa företag som verkar för en bättre miljö. Men det är inte arbetsgivarna som strejken riktar sig mot. Det är vuxensamhället i stort.
Vi vuxna uppmanas att delta i strejk där vi själva sitter på den anklagades bänk. Det är vi och generationerna före oss som orsakat klimatkrisen. Vi är visserligen inte alla lika goda kålsupare. Vissa av oss släpper ut mer koldioxid än andra, och vissa av oss tjänar mer pengar på miljöförstöring.
Trots det är alla vuxna medskyldiga till att vi låtit fossilsamhället ånga på trots att forskningen visat på de ödesdigra konsekvenserna i åtminstone trettio år. Anklagelsen är inte menad att ge oss dåligt samvete. Den är menad att få oss på fötter.
Vi kan följa de ungas ledarskap denna dag. De ber oss att strejka för att sätta press på de makthavare i vars händer klimatet ligger. Dagens politiker behöver ett tryck underifrån för att våga ta nödvändiga beslut. De kommer tyvärr inte göra det på egen hand.
Deltar vi i klimatstrejken är vi inte längre en del av den passiva vuxenvärlden utan blir i stället en aktiv kraft i omställningen. Plötsligt strejkar vi för oss själva och inte emot. Därmed uppfyller klimatstrejken sitt eget syfte.
Den som strejkar vilt utan stöd av sitt fackförbund riskerar skadestånd. Många vuxna kommer ändå att strejka. Vissa genom att ta kompledigt under manifestationerna. Själv kommer jag delta med mina barn på föräldralediga timmar.
Om det finns en förståelse i näringslivet om allvaret i klimatkrisen borde även fler företag låta de anställda få delta på arbetstid. Eller ännu hellre låta de anställda använda fredagar till vad de själva anser behövs för att företaget och samhället i stort ska ställa om.
Vi behöver inte vänta på andras initiativ. På min arbetsplats, juridiska institutionen i Göteborg, träffas vi på fredagar över klimatlunch för att diskutera vad vi kan bidra med.
Vi har diskuterat allt från vad vi själva kan göra omedelbart (som att minska våra flygresor och ta upp hållbarhet i undervisningen), till hur vi kan använda juridiken som verktyg för klimatomställningen (förbud mot utvinning av fossila bränslen, stämma stater som inte gör tillräckligt för att nå FN:s mål med mera).
Vi hjälps alltså åt att ta in det faktum att världen befinner sig i ett nödläge och att alla samhällssektorer måste agera.
Det är bristen på handling som de unga strejkar mot. Därför är det handling vi ska ge dem. De har sett oss vuxna svika dem gång på gång. I dag är ett bra tillfälle att visa att vi faktiskt bryr oss. Det viktigaste är inte att vi vuxna strejkar på fredag. Det viktigaste är att vi gör någonting.
Klimatomställningen kräver tusentals olika beslut och åtgärder. Några av dem kan vi göra redan idag, även om vi inte strejkar. Sätta upp affischer om klimatmanifestationerna. Snacka i fikarummet. Mejla en politiker. Dela med oss av våra klimatsamtal på sociala medier. Gå med i en miljöorganisation. Berätta för barn omkring oss att vi står på deras sida och går till handling.
Det kan kännas futtigt. Men att göra något tillsammans, nästan oavsett vad, bryter vår handlingsförlamning.
Vi kan inte alla vara Greta Thunberg och sätta miljontals människor i rörelse. Men var och en av oss kan vara en av dessa miljoner. Förr eller senare når vi en kritisk massa och lägger om kursen. Ju förr det händer desto bättre.
Erik Mägi, jurist och doktorand på Göteborgs universitet. Engagerad i #lawyersforfuture och Sustaining All Life.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.