Sluta snåla in på barn med särskilda behov
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2014-08-14 | Publicerad 2014-08-13
Friskolornas riksförbund: Lagen måste ses över och kommunerna måste ta ansvar
I skrivande stund håller skolpersonal runt om i Sverige på att förbereda det sista inför terminsstarten. Skolan ska ge alla barn bra förutsättningar att nå målen. De barn som är i behov av särskilt stöd för att nå dit har, sedan den nya lagen om skolpeng från 2010, rätt till extra resurser. Ett så kallat tilläggsbelopp ska betalas ut av kommunen för att täcka extraordinära åtgärder.
Men tolkningen av vad som ska räknas dit har på bara något år blivit mycket striktare än vad som var tänkt när lagen skrevs. Sedan en prejudicerande dom från Högsta förvaltningsrätten 2012 har läget nu blivit akut. Allt fler kommuner vägrar betala ut tilläggsbelopp. Trots att lagen tydligt säger att det ska råda lika villkor fortsätter kommunerna att spara. Samtidigt vantolkas lagen så att inga resurser alls ges till stöd i själva undervisningssituationen, trots att det just är där speciell kompetens krävs. I andra kommuner har nivåerna sänkts kraftigt. Professionella pedagogiska bedömningar får helt stå tillbaka för spariver.
De senaste åren har andelen avslag för skolor som sökt tilläggsbelopp för sina elever ökat kraftigt. Dessutom har avslagen vid överklaganden ökat dramatiskt. I vår senaste sammanställning av förvaltningsdomar är ökningen av avslagen från omkring 70 procent 2010-2011 till 95 procent i dag. Många av våra medlemmar säger att de har slutat söka de tilläggsbelopp som deras elever egentligen har rätt till, och ser det även som lönlöst att överklaga. Mörkertalet är alltså stort. När kommuner dessutom gett bidrag till samma elev när den tidigare gick i en kommunal skola blir det tydligt att enskilda barn används som brickor i det lokalpolitiska spelet. I andra fall har eleven flyttat till grannkommunen, gått kvar i samma skola och haft samma behov men den nya hemkommunen har vägrat att fortsätta ge stöd.
Skolorna ska givetvis ta emot alla elever oavsett vilka behov de har, så länge det finns plats. Men den nya tolkningen av lagen gör att följden blir allvarlig för elever vid många skolor, särskilt mindre friskolor. Mindre skolor har svårare att fördela om resurser utan att det drabbar andra elever, och friskolor kan inte som vissa kommuner låta sina skolor gå med löpande underskott. Och även om de skolor som ingår i koncerner kan få hjälp av centrala medel, ska de resurserna tas från annat. De kan handla om indragna vikarier, eller mindre tid för alla elever med sina lärare som nu måste ägna allt mer tid till särskilt stöd. Konsekvenserna blir att kommunerna ställer elev mot elev. För många av våra medlemmar har situationen blivit ohållbar.
Inför skolstarten står de utan besked och kan inte planera för att anställa rätt kompetens. Särskilt allvarligt är det för resursskolorna, vilka riktar sig specifikt till elever i behov av särskilt stöd. Resursskolor är vanligen väldigt små med en handfull elever i varje årskurs. För dem kan kommunernas ovilja att likvärdigt bidra till alla elevers skolgång innebära att hela verksamheten hotas.
Kommunerna måste ta sitt ansvar och visa att de värnar lika mycket om alla sina invånare och följa lagen om lika villkor. Friskolornas riksförbund kräver en översyn av lagen så att kommuner inte kan fortsätta snåla in på barn med särskilda behov, oavsett om de väljer kommunal eller fristående skola. Och det är bråttom, för de elever som behöver stöd börjar sin nästa termin nu i dagarna.
Claes Nyberg