Dags att överväga en "Lex Fränsta"

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2013-05-24

Unionenmedlemmar: Orimligt att pytsa ut skattepengar till företag som inte tar hand om sin personal

Idag debatterar Ali Esbati (V) i en interpellationsdebatt mot näringslivsminister Annie Lööf händelserna vid Focus CRS i Fränsta. Under våren har en liten men mycket viktig arbetsmarknadskonflikt utspelat sig i lilla Fränsta i Medelpad. Företagsgruppen Peak Partners, som har startat callcenter-företaget Focus CRS AB, har vägrat ge sina anställda kollektivavtal.

Mot denna bakgrund strejkar sedan två månader 10 anställda för sin rätt till kollektivavtal på företaget. Finansföretaget Peak Partners, som har sitt huvudkontor på Hamngatan i Stockholm, startade telemarketingverksamheten (Focus CRS) på orten med syfte att sälja sina egna 
finansiella tjänster via telefon. De anställda har haft urusla arbetsvillkor, en timlön på 85 kronor, vilket motsvarar bruttolön på 13 600 kronor och saknar dessutom övertidsersättning, försäkringsskydd, avtalspension samt ersättning för arbete på obekväm arbetstid.

Under konflikten har ägarna Dennis Engström och Patrik Bergman konsekvent vägrat svara på frågor från media. Företaget har gömt sig bakom torftiga pressmeddelanden, korsrefererat till varandra och försökt framställa Unionen negativt. Den 24 april meddelar bolaget att de hellre avvecklar sin verksamhet än ger sina anställda rimliga villkor. Företagets beteende har väckt omfattande folkligt stöd för de strejkandes rätt till kollektivavtal.

En central aspekt i denna berättelse är att Focus CRS sökt, och erhållit, statligt stöd för sin etablering i Fränsta av länsstyrelsen i Västernorrland. Av den beviljade dryga miljon har idag 411 000 kronor av skattemedel betalats ut. Bolaget sökte även stöd från Tillväxtverket men fick avslag då Tillväxtverkets regelverk kräver kollektivavtalsliknande löner. Det är viktigt i sammanhanget att påpeka att länsstyrelsen inte begått något fel i handläggningen och utbetalningen av det stöd de ansvarar för. Detta stöd är villkorat så att det är kopplat till ett
verksamhetsställe. I detta fall Fränsta. För regelverket ansvarar regeringen.

Vad som gör hela historien märklig är den bild som tornar upp kring företagsgruppen. Alla bolag i gruppen, en handfull inklusive Focus CRS, är bildade under en tremånadersperiod 2011. Bara ett av dessa har inkommit med en årsredovisning till Bolagsverket. Focus CRS uppger på sin webbplats ha sitt säte i Fränsta emedan de faktiskt har sitt formella säte i Stockholm. När nu bolagsledningen låter förstå att de avser lägga ned bolaget kommer de bli återbetalningsskyldiga på hela det belopp som länsstyrelsen betalat ut. Efter att länsstyrelsen gav detta besked har det blivit märkligt tyst. Efter kontroll med Bolagsverket har ännu inga steg tagits av vare sig ägare eller bolagsledning för vare sig nedläggning, fusion eller likvidation. Inte heller Stockholms tingsrätt, den ort där bolaget har sitt formella säte, har erhållit någon konkursansökan. Sedan detta nedläggningsbesked har ägare och ledning antingen hänvisat till varandra eller konsekvent vägrat svara på frågor. En märklig tystnad har lägrat sig.

Det finns all anledning att efter fredagens interpellationsdebatt överväga en ”Lex Fränsta” som samordnar samt skärper regelverken. Så länge skattemedel, våra gemensamma medel, skall användas för att skapa tillväxt är det av ännu större vikt att vi gemensamt ser till att det
finns ett regelverk som tar tillvara såväl skattebetalares som löntagares intressen.

Johan Westerholm
Peter Högberg